Årets julklapp 2018 blev det återvunna plagget, något som bidrog till att höja statusen för att återbruka. För många blev det plötsligt ”tillåtet” att ge bort något som inte är nytt.

Varje år åker 7,5 kilo textilier per person i Sverige rakt ner i soporna. Att använda plagg igen i stället för att slänga innebär stora besparingar för vår miljö. För att tillverka ett par jeans går det till exempel åt 11 000 liter vatten.

Detta faktum kombinerat med att nio av tio svenskar har kläder i garderoben som de inte använder visar att det finns mycket vi kan göra för att ändra på den onödiga konsumtionen.

Årlig bytesdag

Att lämna kläder vidare till second hand-butiker är ett sätt.

Ett ännu roligare sätt kan vara att byta plagg med andra. Naturskyddsföreningen arrangerar årligen en bytesdag på olika platser för att uppmuntra detta och den 6 april är det dags igen.

I Stockholm sker klädbytet på Etnografiska museet. I år är det dessutom tioårsjubileum för dagen, så har du inte varit med tidigare är det kanske hög tid nu.

Stor miljönytta

Naturskyddsföreningens mål är att slå rekord med flest klädbyten någonsin i Sverige. Förra året bytte 44 000 plagg ägare i Sverige.

Om en räknar med att de här plaggen ersatte inköp av nya plagg blir det en stor miljönytta.

Hela 33 ton kemikalier, 304 ton koldioxid och 43 000 kubikmeter vatten har sparats in på bytena, enligt Naturskyddsföreningen. Alla är välkomna att vara med på bytesdagen genom att anordna eller besöka klädbytardagens arrangemang. Ett klädbyte går till så att du tar med dig fem eller tio fina och fräscha plagg och för varje plagg får du en biljett som du kan byta mot ett nytt plagg. Detta är helt gratis och de plagg som ingen väljer skänks till en lokal second hand-butik.

Förutom möjligheten att byta kläder och tänka på sin konsumtion är det givetvis också bra att se till att kläderna håller så länge som möjligt. Ett enkelt sätt att förlänga livslängden är att vädra kläderna i möjligaste mån, eftersom tvätt sliter mycket på både plagg och miljö.

Kvalitet är en annan avgörande sak. Vilken miljöpåverkan plagget har hänger i regel ihop med hur det är för arbetarna på fabrikerna och där säger priset en hel del. Det kan knappast vara justa villkor för arbetare, odlingsmetoder och tillverkning om plagget bara kostar några tior. Då är det i stället miljön och människor som har fått betala priset.

Ökad livslängd

Satsa på att helst köpa miljömärkta kläder och kläder som är tillverkade av ekologiska eller återvunna material. En tidlös design istället för utpräglade modenycker gör också att livslängden ökar. Och chansen att någon annan vill ha det efter att du har tröttnat blir större.

Vad har du själv i garderoben som bara ligger och inte används? Ta med dig det och ge plagget nytt liv via bytesdagen istället.