Det största problemet är höga halter av partiklar och kvävedioxid vid de mest trafikerade gatorna. På Essingeleden och Hornsgatan överskreds miljökvalitetsnormen för kvävedioxid både år 2017 och 2018, enligt mätningar utförda av SLB-Analys på Miljöförvaltningen. Däremot klarades gränsvärdena för partiklar.

Enligt Max Elmgren på Miljöförvaltningen beror de höga halterna av kvävedioxid i Stockholm främst på tung trafik och en ökning av dieselfordon. Tung trafik som till exempel lastbilar bidrar med 28 procent av utsläppen, trots att de bara utgör 5 procent av trafiken.

– Det körs fortfarande alldeles för mycket bil och tunga fordon i Stockholm. Det skulle behövas fler incitament ovanifrån för att få fler att åka kollektivt, säger Max Elmgren.

Biologiskt nedbrytbart salt

För att få ned halten av partiklar har staden infört dubbdäcksförbud på flera gator och har under flera år använt ett hygroskopiskt salt som håller dammet i vägbanan och klistrar fast det så att det inte virvlar upp. Saltet löses upp av regn och kan tillsammans med vägdammet spolas bort. Det är miljövänligare än vanligt vägsalt och biologiskt nedbrytbart, enligt Max Elmgren.

I Europa dör runt 800 000 européer varje år till följd av luftföroreningar, enligt en ny rapport framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology). Det är betydligt fler än vad man tidigare trott.

I Sverige räknar forskarna med att luftföroreningar dödar drygt 8 000 svenskar varje år och i Stockholms län dör 1 000 personer i förtid av luftföroreningar varje år, enligt en rapport från Östra Sveriges Luftvårdsförbund från 2018.

Enligt Tom Bellander vid Karolinska universitetet är det mer intressant att titta på de övergripande hälsoriskerna. Lång exponering för luftföroreningar ökar risken för högt blodtryck som i sin tur är den enskilt viktigaste riskfaktorn för förtida insjuknande och död, inte minst i hjärt- och kärlsjukdomar.

– I Sverige dör en tredjedel av hjärt- och kärlsjukdomar. Om risken att drabbas ökar med någon procent till följd av dålig luft blir det inte så stor skillnad för individen men stor skillnad för hela samhället, säger han.

Förutom ökad risk för hjärt och kärlsjuk-domar finns det ny forskning som pekar på en stor mängd andra hälsoeffekter, som lungcancer och nedsatt fosterutveckling.

– Fostren växer långsammare och födelsevikten påverkas. Även demensutveckling kan påskyndas, säger han.

Den 12 mars fattade Region Stockholm beslut om Klimatfärdplan 2050 som ska leda till ett klimatneutralt Stockholm bland annat genom miljözoner, trängselskatt och bilfria stadsdelar.

– Transportsektorn och bebyggelsen är de största klimatutmaningarna för Stockholmsregionen. Vi har redan i dag en fossilfri busstrafik och spårbunden trafik som första huvudstad i världen. Genom den utbyggnad av kollektivtrafiken som sker nu byggs en region där fler får möjlighet att resa klimatsmart och slipper ta bilen, säger Malin Fijen Pacsay (MP), ordförande i klimatberedningen i ett pressmeddelande.

Miljözoner och politik

Frågan om miljözoner har varit omdiskuterat inom Stockholmspolitiken. När Alliansen och Miljöpartiet förhandlade om makten var Miljöpartiet för och till exempel Moderaterna emot.

I Rapporten Effekter av miljözoner i Stockholms stad, skriven av miljöförvaltningen och trafikkontoret och utkommen i december 2018, rekommenderades att ytterligare miljözoner inte ska införas i Stockholm. Klimateffekten riskerar enligt rapporten att bli negativ, och en bättre åtgärd för luften bedömdes vara utsläppsdifferentierad trängselskatt.

Miljözon 2 kommer dock att införas på Hornsgatan från och med den 1 januari 2020. Det innebär att äldre bensin- och dieselbilar förbjuds.

– Förhoppningsvis blir luften i Stockholm bättre med de utökade miljözonerna som gäller från och med 2020. Vi får se hur det faller ut, säger Max Elmgren på miljöförvaltningen.