– Tanken är att erbjuda längre besök och att det ska vara i en hemmiljö som ska vara tryggare för föräldrarna och barnet, säger Hanna Arvidsson som är barnsjuksköterska vid Rinkeby bvc.

På barnavårdscentralen i Rinkeby upplevde personalen att tiden inte räckte till för att täcka de stora behov som fanns. Socialtjänsten å sin sida hade svårt att nå ut med befintliga resurser i form av stödgrupper och samtal. När pengar utlystes från Folkhälsomyndigheten uppstod en möjlighet att kombinera verksamheterna.

Dessutom var ett antal forskare vid Karolinska institutet intresserade av att studera ett dylikt samarbete, och 2013 startade ett hembesöksprogram som nu har utvärderats.

Efter det obligatoriska hembesök som görs när barnet är nyfött har familjerna fått ytterligare fem besök under de första 15 månaderna. Besöken görs av både en sjuksköterska och en föräldrarådgivare.

– Att det är två professioner gör ju att det blir två perspektiv vid mötet, säger Hanna Arvidsson, som har jobbat i programmet sedan 2014.

Föräldrarådgivningen kompletterar information som rör barnets hälsa och utveckling genom att ha fokus på relationer och samspel. Ett av målen med programmet har varit att stärka föräldrarnas självkänsla, vilket i sin tur ska komma barnen till nytta.

Många föräldrar i området upplever ett samhälleligt utanförskap och genom besöken kan de få information om aktiviteter som öppen förskola och bibliotek. I den enkät som var en del i utvärderingen av programmet säger en förälder:

– Det var utvecklande att få prata svenska. I Sverige är andra regler och man ger andra råd. Klimatet är annorlunda. Det var svårt först, ville bara hålla mig lugn då allt var så nytt och annorlunda. Jag försöker balansera mellan två kulturer och plocka det bästa av båda och ge till mitt barn.

Programmet erbjöds till samtliga som skrev in sig på barnavårdscentralen och hela 94 procent tackade ja till att delta. Båda föräldrarnas medverkan har eftersträvats, och de pappor som efteråt har intervjuas uppskattar att bli erkända som viktiga i sina barns liv, konstateras i utvärderingen av hembesöksprogrammet.

De frågor som kommer upp vid besöken är delvis samma som för alla föräldrar, säger Hanna Arvidsson. Det handlar om amning, mat och sömn eller vad man ska göra om barnet blir sjukt. Men det uppstår också frågor utifrån förutsättningen att vara ny i Sverige eller inte prata svenska.

– Då har man svårare att själv söka och tillgodogöra sig information, och orientera sig i samhället när det gäller att söka sjukvård. Därför kan man ha större behov av att få mer information.

Sedan programmets start har täckningsgraden för MPR-vaccinationer (mässling, röda hund och påssjuka) ökat i området, och akutbesöken har minskat. Hanna Arvidsson tror att tillit och förtroende är nycklar till dessa effekter.

– Det är lättare att lita på någon som man har träffat lite mer och som man har träffat hemma. Vi har följt dem hela vägen och suttit ganska långa stunder och reflekterat och diskuterat saker. Det tror jag absolut är en förutsättning för att man ska våga lita på råden du ger.