På hemsidan erbjuds ett diskussionsmaterial utifrån frågan: Basinkomst, en feministisk reform? ”Passar utmärkt att använda på SSU-klubbmöte, studiecirkel, kurs med mera”, skriver man.

Materialet bygger på två personer som har motsatta åsikter. Katerin Mendez från Feministiskt initiativ är positiv till basinkomst och menar att det handlar om en viktig feministisk fråga.

– Jag representerar ett parti med en intersektionell analys, vilket betyder att vi är feminister som ser hur olika maktordningar upprätthåller varandra. Feminism i sig är ett verktyg som hjälper oss att syna makt, och målet är ju också att omfördela makten, säger hon i Tvärdrags diskussionsunderlag.

Tid är en maktfaktor som ofta räknas bort menar hon, och basinkomst blir enligt Katerin Mendez en fråga om både feminism och demokrati när vi synar vilka som har tid att aktivt delta i samhället.

På motsatta sidan finns Ulrika Lorentzi, utredare på fackförbundet Kommunal, som inte  tycker inte att basinkomst är en önskvärd reform, ”i alla fall inte i Sverige just nu”.

Hon jämför med vårdnadsbidraget som togs ut av över 90 procent kvinnor.

– Risken när den här möjligheten finns är att man då minskar på olika typer av välfärdstjänster och tycker att ”det kan ju ni lika gärna vara hemma och göra. Ni behöver inte jobba, ni får ju den här basinkomsten”, menar hon.

Hon kommer också in på basinkomstförespråkaren Guy Standing och hans teorier om ”prekariatet”. Ulrika Lorentzi tycker att han ”ger upp” tanken om att det finns arbete till alla.

– Det kanske är så, kanske ännu mer i det samhälle han lever i, att tanken om en full sysselsättning är för långt borta. Men jag tror inte det.

Tvärdrag uppmuntrar också till basinkomstdiskussioner utifrån andra perspektiv, som miljön.