Enligt Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, har begreppet lycka fyra olika innebörder. Lycka kan beskrivas som eufori och det kan beskrivas som sinnesfrid. Religiösa och andliga personer kan exempelvis ofta prata om lycka som sinnesfrid.

– Den tredje innebörden är en hög nivå av välbefinnande, man mår väldigt bra helt enkelt. Den fjärde är att känna livstillfredsställelse, så när man är lycklig då är det något av de fyra sätten. Men när man pratar lyckoforskning är det alltid de två sista man tänker på.

I en ny FN-rapport rankas totalt 156 länder i hur lyckliga ländernas befolkningar upplever sig vara. I toppen finns samtliga nordiska länder, men också Nederländerna, Schweiz, Nya Zeeland, Kanada och Österrike.

– Det man kan se generellt är att rika länder i någorlunda trygga samhällen, i någorlunda fredliga samhällen, jämlika, ickekorrupta, demokratiska och stabila samhällen, alla dessa faktorer bidrar till att invånarna i ett land uppger sig vara ganska lyckliga, säger Bengt Brülde.

Relationer och arbete påverkar

Sverige hamnar på en sjunde plats i årets rankning. Vi är alltså ett jämförelsevis lyckligt folk, enligt undersökningen.

Enligt Bengt Brülde har lyckoforskningen två parallella spår. I det ena spåret tittar man som i den aktuella rapporten på länder. Där mäter man genomsnittslyckan i de olika länderna och rangordnar dem därefter för att sedan undersöka vad dessa länders skillnader beror på, genom att hänvisa till exempelvis hur väl samhällsinstitutioner fungerar och hur rikt landet är. Det andra spåret handlar om att studera lycka på individnivå, då man försöker förklara skillnader mellan individer i stället för mellan länder.

När man ska förklara skillnader i lycka inom ett rikt land som Sverige spelar de yttre livsvillkoren som exempelvis inkomst, status och boende mindre roll eftersom de allra flesta har sina basala behov uppfyllda, enligt Brülde. I stället blir våra relationer, vår arbetssituation, vår fritid och psykologin desto viktigare.

– Folk som har ett arbete är lyckligare än folk som saknar arbete, människor som är aktiva på sin fritid, fysiskt eller socialt, är lyckligare. Man kan se att människor som arbetar ideellt eller som volontärer är lite lyckligare.

Ensamma mindre lyckliga

Människor som lever i en kärleksrelation är också överlag lyckligare än de som inte gör det. Även de som har ett starkt socialt nätverk känner sig ofta lyckligare.

– De som känner sig ensamma är mindre lyckliga.

Det tredje området som påverkar hur lyckliga vi känner oss är psykologin. Där finns det flera faktorer och personlighetsdrag som spelar in i huruvida vi känner oss lyckliga eller inte, och de väger ofta tungt, enligt Bengt Brülde. Den som exempelvis är utåtriktad, har god självkänsla och ser positivt på saker är ofta betydligt lyckligare än den som saknar de personlighetsdragen.

TT: Vad ska man tänka på om man vill bli lyckligare, oavsett personlighetsdrag?

– När det gäller personlighetens betydelse tror jag det bästa är att lära sig vilken personlighet man har och försöka leva i enlighet med den och inte på tvärs. Om jag är en introvert person, då kanske jag laddar batterierna när jag ligger på soffan och läser en bok, medan extroverta personer laddar sina batterier på ett cocktailparty.

TT: Hur viktigt är det att vara lycklig?

– Det är väldigt viktigt i ett samhälle som vårt där det är väldigt centralt. Det viktigaste som finns för en individ är att vara lycklig och leva så länge som möjligt. Men jag tycker att man ska tänka på andras lycka också och inte bara på sin egen.