Svenskarna lämnade in nära 150 000 ton elektronik till återvinning under 2018, visar statistik från El-kretsen. Bäst på att återvinna elektronik var invånarna i Jämtlands län.
– Det här innebär att väldigt mycket resurser har kunnat återföras till kretsloppet och att de hälsofarliga ämnena har hamnat på rätt ställe. Vi är nöjda med resultatet och hoppas att Sverige kan vara ett föredöme internationellt, säger El-kretsens vd Martin Seeger till TT.
Den allra största delen av årets insamlade elektronik kom från kommunernas återvinningscentraler, övrig elektronik samlades in från företag och andra parter.
– En väldigt viktig och bidragande del är att vi har så bra kommunal infrastruktur. Så mycket som 85 procent av den elektronik vi får in är tack vare de kommunala återvinningscentralerna.
Mängden återvunnen elektronik har totalt sett minskat de senaste åren, och så även i år. Men det beror inte på att svenskarna har blivit sämre på att återvinna, anser Martin Seeger.
– Tvärtom får vi in fler elprodukter än tidigare. Den största orsaken är att elektroniken har blivit lättare än tidigare, vi börjar till exempel se att vi får in allt fler platta tv-apparater och färre tjock-tv-apparater, säger Martin Seeger.
El-Kretsen är en gemensam tjänst som elektronikproducenterna skapade för att göra återvinningsprocessen smidigare när producentansvaret infördes 2001.
Fakta: Om statistiken
El-Kretsen tillhandahåller ett rikstäckande insamlingssystem för uttjänt elektronik och batterier. I systemet finns 600 återvinningscentraler, 2 000 insamlingsplatser för småelektronik och ljuskällor och 10 000 batteriholkar.
Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna lämnade in till återvinning 2018. Den totala insamlingen av elektriska och elektroniska produkter samt batterier omfattar 146 228 ton. Det motsvarar ungefär 14 kilo per person.
Insamlad mängd elprodukter i kg per person
Jämtlands län: 19,33 kilo
Gotlands län: 17,78 kilo
Norrbottens län: 16,92 kilo
Riket: 14,3 kilo
Källa: El-Kretsen
