En hård brexit är plötsligt mer sannolik igen. Eller rentav ingen brexit alls. Dramatiken kring Storbritanniens utträde ur EU ökar igen sedan underhusets talman sagt nej till att släppa fram regeringens utträdesavtal ännu en gång.
Talman John Bercow sitter på makten i underhuset om vilka förslag som parlamentet ska rösta om. Nu signalerar han att premiärminister Theresa May inte kan försöka lägga fram samma förslag till utträdesavtal som ledamöterna röstade om den 12 mars och som då föll med 149 röster.
– Det här är min slutsats: Om regeringen önskar att lägga fram ett nytt förslag som inte är detsamma, eller inte i närheten av detsamma som förslaget som underhuset förkastade den 12 mars, så skulle det vara i sin ordning, säger Bercow.
Uttalandet är rena käftsmällen för den redan hårt pressade premiärministern. Tanken från May har annars varit att lägga fram utträdesavtalet ytterligare en gång, i hopp om att till sist få motståndarna att ge med sig.
Förtjusta brexitörer
Främst har May försökt övertyga de mest brexitvilliga politikerna i det egna Konservativa partiet och nordirländska unionistpartiet DUP. Genom att ställa avtalet mot risken för att Storbritannien tvingas be EU om en lång förlängning av utträdesförhandlingarna hoppades May få med sig politiker som ärkebrexitören Jacob Rees-Mogg på sin sida.
Rees-Mogg verkade vara på väg att svänga under måndagen, av rädsla för att tappa brexit över huvud taget. Nu jublar han i stället.
Låt mig få säga hur förtjust jag är över att ni har beslutat att följa prejudikat, tackar han talmannen i parlamentet.
Få alternativ
Regeringen är däremot inte förtjust. För att få igenom sitt avtal oförändrat behöver man nu hastigt och mindre lustigt överväga att helt sonika ajournera parlamentet och utlysa en ny session. Det kan dock få stora juridiska konsekvenser.
– Vi befinner oss nu i en stor konstitutionell kris. Vi talar om timmar kvar till den 29 mars. Ärligt talat hade vi kunnat slippa det här, säger regeringens kronjurist, Robert Buckland, till BBC.
Regeringens alternativ är få. Att få övriga EU-länder att i sista stund gå med på en betydande omförhandling är osannolikt. Att förlänga förhandlingstiden är fullt möjligt – men riskerar att bli så långvarigt att hela brexitprocessen skjuts i sank.
Om inget alls görs blir resultatet å andra sidan att Storbritannien kraschar ut den 29 mars, trots att parlamentet egentligen röstat för att utesluta det.
Avtalslöst?
Analytikerna gissar vilt.
”Chansen för att Storbritannien kraschar ut ur EU har ökat igen eftersom EU vill ha en tydlig plan och en strategi för att gå med på en förlängning”, säger Naeem Aslam, analytiker på mäklarfirman Think Forex enligt Reuters.
”EU är orubbligt om att det är det här avtalet eller ingenting, och som följd av det måste premiärministern, som det nu ser ut, be om en lång förlängning”, anser å andra sidan kollegan Chris Beauchamp på mäklarfirman IG.
Fakta: Utträdesavtalet om brexit
EU och Storbritannien har förhandlat fram ett utträdesavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU, planerat till den 29 mars 2019. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser kring exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.
Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet inleds en 21 månader lång övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.
Om avtalet inte godkänns – exempelvis på grund av oenighet i det brittiska parlamentet – finns dock risk för ett avtalslöst utträde och i så fall en abrupt ändrad relation då allehanda EU-regler och EU-tillstånd slutar gälla omedelbart från den 30 mars.
För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation förbereder just nu både EU och Storbritannien nödåtgärder. EU-kommissionen har lagt fram 18 nödförslag för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken. På EU-kommissionens webbplats finns också 88 noggranna genomgångar av konsekvenserna inom en lång rad områden.
tt
