Många möten återstår innan EU kan enas om en ny långsiktig klimatstrategi.
Olika syn finns om både mål och medel – och balansgång krävs för att hålla alla på gott humör.
Enigheten är stor om att klimatläget är allvarligt inne på EU-ländernas miljöministermöte i Bryssel.
– Vi kommer att driva på stenhårt för att det ska bli en duglig klimatstrategi och den måste vara i linje med 1,5-gradersmålet och att vi ska ha ner utsläppen till netto noll år 2050, säger Sveriges Isabella Lövin (MP) efter tisdagens samtal.
EU-kommissionen lade i vintras fram sitt förslag med åtta olika scenarier för utvecklingen under de närmaste 30 åren. Det här ska nu debatteras vid allehanda ministermöten under det kommande året.
Oenigt om kärnkraft
Sverige trycker gärna på för att visa att övergång till mer förnybara bränslen och hårdare miljökrav kan leda till ekonomisk tillväxt.
Andra är mer skeptiska och konstaterar att stora stöd behövs för omställningen.
Kärnkraften är ytterligare ett tvisteämne.
– Vi välkomnar att förslaget betonar kärnkraftens viktiga roll. Kärnkraft kommer att fortsätta som en del av vår energimix, ingen utfasning är planerad, fastslog exempelvis Ungerns Peter Kaderják under energiministrarnas debatt i måndags.
– Kärnkraftsalternativet är inte bara farligt utan också onödigt, säger i sin tur Luxemburgs miljöminister Carole Dieschbourg.
"Social dimension"
Politikerna pressas samtidigt av en opinion från olika håll. Å ena sidan demonstrerar skolelever över hela Europa i svenska Greta Thunbergs spår med krav på klimatåtgärder. Å andra sidan protesteras mot höga bensinskatter och dyra energipriser från exempelvis Gula västarna i Frankrike.
– Det räcker inte att säkra en omställning till ren energi. Vi måste också säkra att det blir en rättvis omställning, säger Dominique Ristori, generaldirektör för EU-kommissionens energidirektorat, till norska nyhetsbyrån NTB.
Isabella Lövin konstaterar samtidigt att det kan vara bättre att skynda långsamt för att få alla länder med på tåget.
– Helst skulle jag vilja att EU går fram redan i höst för att kunna säga till världen att vi har en långsiktig strategi på att få ner utsläppen till noll år 2050. Men risken om vi trycker på för hårt är att länder slår bakut och motsätter sig och att vi får en sämre strategi. Så därför ser jag hellre att det får ta längre tid och att vi får ett bra och ambitiöst slutmål, säger Lövin i Bryssel.
Fakta: EU:s klimatmål
EU-kommissionen lade i slutet av november fram förslag till en långsiktig klimatstrategi för att kunna hålla temperaturökningen globalt till max 1,5 grader. Strategin manar till insatser för bland annat ökad energieffektivisering, mer förnybar energi, renare transporter och ”smarta” nät.
I strategin betonas samtidigt att strävan efter klimatneutralitet inte bara medför kostnader, utan även intäkter:
* Investeringarna kommer att leda till en ökad BNP på runt två procent till 2050.
* Nya arbetstillfällen kommer att skapas.
* Hälsokostnaderna kommer att minska med runt 200 miljarder euro om året, bland annat på grund av minskade luftföroreningar.
* Energiimporten kommer att minska med mer än 70 procent, särskilt när det gäller importen av gas och olja.
Källa: EU-kommissionen
