Startsida - Nyheter

← Till Tidningen Global
Radar

Modernt slaveri – en stor industri inom den organiserade brottsligheten

Migrantarbetare sorterar metallskrot i utkanten av Dhaka, Bangladesh.

Över 40 miljoner människor i världen lever i vad som kan beskrivas som ett modernt slaveri. Det uppger FN:s internationella arbetsorganisation, ILO.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ILO:s siffror bygger på en grundlig undersökning som gjordes 2017, vilken visar att siffrorna inkluderar 25 miljoner människor som är fast i tvångsarbeten och 15 miljoner som lever i tvångsäktenskap, varav en stor majoritet är kvinnor.

Samtidigt finns det uppgifter om att siffrorna kan vara ännu högre i dag. Den USA-baserade organisationen Safe Haven Network menar att handeln med människor i dag är den allra största internationella kriminella industrin – större än både narkotika- och vapenhandeln.

I USA förbjöds införseln av slavar från Afrika 1807. Det skulle dock dröja ytterligare 58 år innan slaveriet totalförbjöds, vilket skedde efter inbördeskriget 1865. Men trots detta lever slaveriet i världen vidare i många olika former – genom människohandel, utnyttjandet av barnsoldater, genom påtvingade giftermål och barnäktenskap och genom utnyttjanden av migrantarbetare, i både industriländer och utvecklingsländer.

Det moderna slaveriet finns alltså i både fattiga och rika länder, säger Karolin Seitz, som arbetar med frågor kring företags ansvar och mänskliga rättigheter vid den granskande organisationen Global Policy Forum, som är baserade i Bonn.

Hon säger till IPS att den mest utsatta gruppen är migrantarbetare. Det kan handla om personer som arbetar vid apelsinodlingar i Italien eller inom Qatars byggindustri och alla andra grupper som lever med risken att bli hårt exploaterade och utsatta för tvångsarbete.

Karolin Seitz säger att erfarenheterna visar att det inte räcker med frivilliga åtaganden från de stora företagens sida för att komma åt dessa problem, utan att det krävs tydliga lagar mot det moderna slaveriet.

En färsk rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, visar att migrantarbetare som är verksamma i Europa i högre grad har långa arbetsdagar och dessutom ofta har farliga arbetsuppgifter som utförs utan tillräcklig skyddsutrustning. De framför dessutom mindre ofta kritik mot villkoren.

Enligt Karolin Seitz har de som utsätts för människohandel eller tvångsarbete inga möjligheter att hävda sina rättigheter, och det är mycket ovanligt att de lyckas få igenom krav på kompensation eller uteblivna löner.

Hon menar att det krävs internationella regler som motverkar de konkurrensfördelar som arbetsgivare kan utnyttja genom att bedriva människohandel och utsätta personal för omänskliga arbetsvillkor.

Sharan Burrow, generalsekreterare för världsfacket ITUC, säger till IPS att miljontals människor över hela världen blir hårt exploaterade.

– Det moderna slaveriet finns överallt – från kafalasystemet i Saudiarabien och Förenade arabemiraten till boskapsrancherna i Paraguay och fiskeindustrin i Thailand och Filippinerna, och det italienska jordbruket, säger hon till IPS.

Enligt Sharan Burrow finns problemen inom de leverantörsled som står bakom produktionen av kläder, mat och service som konsumeras på global nivå.

– Migrantarbetare och ursprungsbefolkningar löper särskilt stor risk att bli exploaterade.

Samtidigt menar hon att det går att komma åt det moderna slaveriet.

– Det handlar om politisk vilja att genomdriva lagändringar och införa organiseringsfrihet, något som kan drivas fram genom att skandaler avslöjas och genom kampanjer från arbetare, konsumenter och fackföreningar.

Enligt Sharan Burrow har arbetsmarknaden på global nivå blivit allt mer otrygg med en ökad tillämpning av kortare anställningar, samtidigt som allt fler tvingas arbeta under informella förhållanden.

– Där det råder brist på anständiga arbeten och där lönerna är låga, och där det saknas fackförbund som försvarar arbetarnas rättigheter, där uppstår de förhållanden som leder till modernt slaveri, säger hon.

Många migrantarbetare som faller offer för skrupelfria arbetsgivare kan bli skuldsatta på grund av påstådda rekryteringskostnader. Samtidigt har ITUC skapat en plattform där migrantarbetare ges möjlighet att betygssätta rekryteringsfirmor och arbetsgivare.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV