Stadshusets blågröna majoritet vill ge tusentals boende i ytterstadsområden möjlighet att ombilda sina hyreslägenheter till bostadsrätter, för att minska segregationen. Fel väg att gå, menar oppositionen.
– Varför bygger vi inte hyresrätter i villaområden? säger Karin Wanngård (S).
Bland de elva stadsdelar som är aktuella för ombildningar finns Skärholmen, Rinkeby, Husby och Hässelby gård, förorter där allmännyttan förblivit den dominerande upplåtelseformen och där problem med segregation bland annat kopplas till boendesituationen.
Kriterierna för ombildning i de elva utvalda förorterna är enligt Miljöpartiet i Stockholm att bara en mindre del av hyresrätterna får säljas ut.
Mer än 60 procent av det totala bostadsbeståndet ska vara hyresrätter och hälften av dessa utgöras av allmännyttan. Dennis Wedin (M), bostads- och fastighetsborgarråd, tror att många kan lockas av möjligheten att stöpa om sin lägenhet från hyres- till bostadsrätt.
– Här ger vi möjligheten till människor att kunna göra en egen bostadskarriär. Det kan också vara ett väldigt bra steg för stadsdelar att exempelvis bryta segregationen, säger han till SVT.
Ifrågasätter miljonskuld
Oppositionen är emellertid varken imponerad eller förvånad över de grönblåas initiativ:
– Moderaterna har en övertro på att göra sig av med hyresrätter och ersätta med bostadsrätter, säger Karin Wanngård (S).
Hon frågar sig hur det är tänkt att en miljonskuld på en bostadsrätt per automatik kan leda till bättre arbete och framgångsrika studier.
– Med den här modellen ökar i stället bostadssegregationen och bostadsbristen.
Både bostadsrätter och hyresrätter behövs, och att rikta in sin ombildningspolitik på områden som är dominerade av billiga hyresrätter i ett läge då bostadsmarknaden skriker efter just det är ytterst oklokt, menar oppositionsborgarrådet.
– Moderaterna vill helt enkelt inte ha en stark allmännytta, säger hon. Varför bygger vi inte hyresrätter i villaområden?
Hårdare ombildningskriterier
De grönblåas förslag vittnar emellertid om hårdare regler för den som är intresserad av att ombilda: 50 procent – inte som tidigare 40 procent – av de boende ska anmäla intresse för att staden ska handlägga en ansökan. Men förslaget presenteras i ett läge då Stockholms marknad för bostadsrätter rör sig allt längre ut från tullarna:
– Folk är ganska medvetna och måste i allt större utsträckning planera sin boendekarriär än tidigare. Förr kunde man hatta runt utan någon större tanke, det funkar inte i dag. Därför väntas vi se förändrade flyttbeteenden med en ökande efterfrågan i ytterstaden framöver, säger Hans Flink, försäljnings- och affärsutvecklingschef på Svensk mäklarstatistik, till Stockholm Direkt.
Hur det ska gå att få bukt med centreringen av socioekonomiskt svaga grupper i vissa stadsdelar och socioekonomiskt starka grupper i andra är den grönblå majoriteten och oppositionen oense om.
Bostadsborgarrådet Daniel Wedin och det grönblåa styret i stadshuset ser en förändrad och mer liberaliserad bostadsmarknad som en väg ut ur segregation.
Men enligt en rapport från LO har nyproducerade hyresrätter hyror på nivåer som per automatik stänger låginkomsttagare ute och det kan vara svårt att bli godkänd av hyresvärdar eftersom de i vissa fall har krav både på fast anställning och en viss inkomstnivå.
– Det är oacceptabelt att stora grupper av LO:s medlemmar är utestängda från bostadsmarknaden. Man ska inte behöva vara sammanboende eller höginkomsttagare för att ha tillgång till en bra bostad, säger Therese Guovelin, LO:s andre vice ordförande, till DN.
”Hyresrätten är något fint”
I Dennis Wedins Stockholm ska dock ett postnummer inte få stå i vägen för ”möjligheter till en bostadskarriär”:
– Jag är stolt över att människor i elva stadsdelar i ytterstaden kommer få möjligheten att köpa sin bostad. Våra kriterier identifierar de stadsdelar där snedfördelningen av allmännyttiga hyresrätter är som mest påtaglig, och där ett mer blandat bostadsbestånd vore som mest betydelsefullt för en minskad segregation, säger han till Stockholm Direkt.
Oppositionsborgarråd Karin Wanngård instämmer i behovet av ett mer blandat bostadsbestånd, men vänder sig mot vad hon menar är en politik som slarvar bort något som många runtom i världen avundas:
– Många är djupt avundsjuka på att de inte har Sveriges system. Hyresrätten är något fint i Sverige, och den ska vi värna och vara rädd om. Segregationen ska vi bekämpa med att bygga ihop förorter, förbättra skolan och ordna fler jobb, säger hon.
Boendesegregation
Boendesegregation betyder att individer eller grupper lever rumsligt åtskilda från varandra. Orsaker kan vara samhällsplanering (t ex miljonprogrammet), förändrade villkor på bostadsmarknaden (t ex hyressättning som tvingar individer att flytta, eller omvandlingar), diskriminering (t ex att nekas hyra bostad p g a etnisk tillhörighet), etniska preferenser (inflyttande vill få trygghet från att bo med människor från samma etniska grupp).
Källa: Boendesegregation i Sverige – en översikt av det aktuella forskningsläget av Thomas Wimark