I Region Stockholm uteblev cirka två procent av läkarbesöken inom öppen- och slutenvården under 2018.

– Det innebär att det blir tider oanvända som andra patienter kunnat få och leder till att resurser som vårdpersonal och operationssalar kan stå outnyttjade, säger Johan Bratt, chefsläkare i regionen.

Andelen patienter som inte dyker upp varierar mellan olika vårdgrenar. Många vårdgivare rapporterar att det är vanligare att patienter inte dyker upp till besök inom psykiatrin.

– Där kanske det i högre grad kan handla om de svårigheter som patienter har i sin psykiatriska diagnos, det vill säga ångest och oro och olust inför att ta sig till besöket. Så där är det extra viktigt att skapa förtroende så att de kommer till sina besök, säger Johan Bratt.

Störst ekonomiska konsekvenser blir det när patienter inte dyker upp vid planerade operationer. Under 2018 ställdes cirka 2 100 operationer i regionen in till följd av att patienter avbokat för sent eller uteblivit, vilket motsvarar cirka 1,7 procent av alla planerade operationer.

Enligt Johan Bratt kan det handla om oro eller ångest inför ett ingrepp, eller att man fått en luftvägsinfektion och glömt ringa vårdgivaren för att diskutera om operationen skulle behöva skjutas upp.

I Region Skåne registrerades cirka 123 000 uteblivna vårdbesök under 2018, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året före. Siffran omfattar både läkarbesök samt besök hos andra vårdprofessioner. Regionen tar sedan 2012 ut en dubbel patientavgift när vuxna patienter inte dyker upp. Den högsta avgiften vid uteblivet besök är 800 kronor.

Under 2018 genererade avgifterna för uteblivna besök cirka 25 miljoner kronor, vilket dock inte går att jämföra med kostnaderna i form av förspillda resurser.

I slutet på 2018 publicerade Västra Götalandsregionen preliminära siffror för antalet uteblivna besök vid regionens åtta sjukhus. Statistiken, som bland annat plockades upp av Dagens Medicin, visar att cirka 163 000 besök uteblev, vilket motsvarar cirka sex procent. Andelen patienter som inte dyker upp vid avtalad tid har ökat med nio procent på två år.

Enligt regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström leder till att regionen inte kan uppfylla löftet om vårdgaranti.

– Vi har köer till behandling och så står vi uppställda och väntar och så kommer det ingen. Det är väldigt olyckligt att ingen annan kan få den tiden.

I Västra Götlandsregionen uppskattar man att cirka en halv miljard kronor om året förspills när patienter uteblir. Ett hårt slag mot den redan pressade regionen som väntas redovisa ett underskott på cirka 250 000 kronor för 2018.

I ett försök att minska andelen patienter som inte dyker upp övergår regionen alltmer till tidsbokningar på webben och så kallad omvänd tidbokning där patienten själv får boka tiden.

– Det är bättre för då är det oftast en tid när man har kollat sin kalender i stället för att man får tiden hemskickad, säger Ann Söderström.

Även i Region Stockholm är tekniken i fokus i arbetet med att minska uteblivandet.

– Många av våra vårdgivare arbetar med SMS-påminnelser och de som gör det rapporterar att det minskar de uteblivna besöken, säger Johan Bratt.

Han understryker även vikten av relationen mellan vårdgivare och patient, att bygga förtroende och ge bra information till exempel inför ett ingrepp.

– Till exempel ringer många vårdgivare upp patienten inför en operation och frågar om de har något som de oroar sig för. Jag tror den interaktionen är jätteviktig.

På Södersjukhuset i Stockholm registrerades nästan 6 200 uteblivna besök under 2018. Det är en minskning med 3 procent jämfört med 2017, och 16 procent på två år.

På Karolinska sjukhuset i Solna uteblev cirka 9 300 patienter från avtalad läkartid vilket motsvarar cirka 1,4 procent. Under samma period fick cirka 500 operationer ställas in till följd av att patienten inte kom, vilket motsvarar cirka 1 procent.