En mörk januarikväll har runt 40 nyfikna samlats i Studiefrämjandets lokal i östra Göteborg för att lyssna på Djurens rätts inbjudna gästföreläsare. På det spyfärgade golvet har stolar placerats i rader som bildar en halvcirkel. Lysrörsljuset träffar belgiske Tobias Leenaert, som kallar sig för The vegan strategiest, och som 2017 släppte boken How to Create a Vegan World: a Pragmatic Approach. Hans mål är alltså en vegansk värld, där inga djur utnyttjas eller dödas för mänskliga intressen, och han anser att vägen dit är att inte be människor om för mycket. Som exempel tar han Meatless Monday, köttfri måndag, en rörelse som vill att folk ska välja vegetariskt en dag i veckan.

– Om man är pragmatisk tänker man att folk har lättare att ta ett steg i taget, att börja med att minska sitt köttätande. Därför kan det vara bättre att be dem välja köttfritt på måndagar, istället för att be dem bli veganer direkt. Då kanske de faktiskt gör en förändring, säger Tobias Leenaert.

Han jämför det med att säga: ”Sluta flyg mellan Göteborg och Stockholm” – efter att ha frågat publiken om man ens kan flyga mellan städerna – istället för att be folk sluta flyga helt. Men den pragmatiska inställningen är inte helt uppskattad i djurrättsrörelsen.

– Många vill att vi alltid ska säga: ”Go vegan.” De ser det som omoraliskt att be om mindre, som att be om en köttfri dag är samma sak som att säga att det går bra att döda djur på deltid. ”Tänk om man sa att en man kan slå sin fru fem dagar i veckan” säger vissa. Men det går inte att jämföra, för det är olagligt. Djurförtrycket är helt lagligt, vilket ger oss en annan utgångspunkt, säger Tobias Leenaert.

Matkonsumtion

Tobias Leenaert är inriktad på matkonsumtion. Han tror att målet, den veganska världen, nås genom att stora företag slutar sälja animalier och istället byter ut dem mot vegetabilier. Det är där han tycker att djurrättsrörelsen ska lägga sitt fokus, och då är det inte så viktigt att folk blir renodlade veganer.

– Man glömmer att de som minskar sitt intag av animaliska produkter räddar fler djur än veganerna, för de är så många fler. De som väljer vegetariskt ibland kan tippa systemet, och det är för dem som företagen tar fram alla nya vegetabiliska produkter, säger Tobias Leenaert.

Djurrättsrörelsen har, på samma sätt som andra rättighetsrörelser, olika grenar och tankesätt som skiljer sig åt mellan grupper, organisationer och individer. En del förespråkar ett totalt avskaffande av all djurhållning, inklusive husdjur, medan andra först och främst vill stoppa den industriella djurhållningen.

Den primära förespråkaren för det abolitionistiska synsättet är juridikprofessorn Gary L. Francione, som till skillnad från Tobias Leenaert inte är pragmatisk alls. Inom abolitionismen är veganism helt nödvändigt för att vara i linje med djurrätt – men det är inte heller tillräckligt att bara vara vegan. I och med att man tillskriver djuren rättigheter, har man även en skyldighet att försvara dessa rättigheter. Att be folk att sluta äta animalier bara en dag i veckan är helt enkelt ingenting för abolitionisterna. Som Gary L. Francione själv säger: ”Meatless Monday? No way. Vegan Monday. Vegan life.”

Youtube-kändisar

Tobias Leenaert ser många problem med de principfasta abolitionisterna.

– Det största är just att man alltid måste tala om veganism. Den man vill ska leva djurvänligare får ingen möjlighet att välja någonting annat. Om man arbetar så, kan man aldrig samarbeta med de som inte tänker likadant, och då missar man många möjligheter att påverka. Företag som förändras kan betyda stora framsteg för djuren, och det är inte många företag som har en abolitionistisk grund i dag, säger han.

Peter Singer, Tom Regan och även Gary L. Francione, som alla har varit förebilder i djurrättsrörelsen, har – precis som i andra delar av samhället – börjat få konkurrens av Youtube-kändisar, som britten Earthling Ed samt australiensarna James Aspey och Joey Carbstrong. De tre har en hel del gemensamt och har blivit kända på samma sätt: vita män som lägger ut kvartslånga filmer på när de försöker övertyga människor de träffar på gatan att välja en vegansk livsstil.

Begreppet karnism

En av de få kvinnor som blivit hyllade i djurrättsrörelsen de senaste åren, och som även, till skillnad från Youtube-männen, har en tydlig akademisk grund, är psykologiprofessorn Melanie Joy. 2001 introducerade Joy begreppet karnism, som hon går igenom i sin bok Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor (2009). Som titeln avslöjar handlar det om psykologin och den kognitiva dissonansen bakom hur människor kan älska vissa djur, medan de äter andra.

Djurrätt förväxlas ofta med djurskydd, men de har helt olika betydelser. Djurrätt innebär att djur har grundläggande rättigheter och inte ska utnyttjas för mänskliga intressen överhuvudtaget. Djurskydd accepterar att djurs intressen är underordnade människors, men att nyttjande av djur ändå ska regleras i syfte att minska lidandet. Ett exempel är att djurskydd innebär större burar och kortare slakttransporter, medan djurrätt innebär tomma burar och inga slakttransporter.

Djurrättsrörelsen är en relativt ny rörelse, även om filosofer har diskuterat djurs rättigheter i alla tider. Djurrättsrörelsen har till stor del varit en gräsrotsrörelse där små grupper har arbetat med att till exempel filma undercover på djurförsökslaboratorier och djurfabriker. Stora organisationer, inriktade på djurrätt, är någonting som vuxit fram sedan andra hälften av 1900-talet. Den amerikanska organisationen Peta (People for ethical treatment of animals), grundades av Ingrid Newkirk och Alex Pacheco 1980. Peta är i dag världens största djurrättsorganisation med över 6,5 miljoner medlemmar och supportrar.

En djurrättsorganisation som har vuxit snabbt är Animal equality, som grundades i Spanien 2006. Då bestod organisationen endast av tre personer – i dag har Animal Equality kontor på fyra kontinenter. Organisationen har, som många andra de senaste åren, gått från att arbeta med att stoppa djurförsök, cirkusar och pälsindustrin till att enbart rikta in sig på djuren i den industriella livsmedelsindustrin: kött-, ägg- och mjölkindustrin.

Startade 1882

Djurens rätt är Sveriges största och äldsta djurrättsorganisation. Redan 1882 startade Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet som 1999 bytte namn till Förbundet Djurens rätt. I många år arbetade organisationen bara mot plågsamma djurförsök, för att senare utvecklas till att innefatta fler djurskyddsfrågor och till slut landa i djurrättsgrunden den har i dag. På kontoren i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå arbetar organisationens cirka 40 anställda. Djurens rätt benämner sig som en ”djurrätts- och djurskyddsorganisation”.

– Vi tror att djurskyddsreformer, kombinerat med ett grundläggande ställningstagande att djur har rättigheter, är en viktig del i vägen mot ett mer djurvänligt samhälle, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens rätt.

De senaste åren har många internationella organisationer, som tidigare varit renodlade djurrättsliga, till exempel internationella Animal equality, börjat dra sig mot djurskyddsfrågorna. Att förbjuda burar för äggläggande hönor är en kampanj som drivs hårt av organisationer världen över. Organisationerna motiverar djurskyddsarbetet med att de i slutändan kommer komma till djurrättsmålet: att inga hönor utnyttjas alls. Men i arbetet finns också pengar att hämta. Nya stiftelser, med stora summor att dela ut, har startats för att organisationer ska driva specifika frågor.

En stiftelse som svenska Djurens rätt är medlem i är Open wing alliance. Där kan de 58 medlemsorganisationerna söka pengar för att använda i arbetet med att få företag att sluta sälja ägg som kommer från hönor i burar. Några av medlemsorganisationerna är dansk/norska Anima, norska Noah och finska Oikeutta eläimille. Anima har på grund av pengarna från stiftelsen kunnat anställa en person i Norge som på heltid arbetar med just den frågan. 2018 delades 3,5 miljoner kronor ut till 13 av organisationerna – det är cirka 265 000 kronor per organisation. Högsta summa en organisation kan få – från enbart den här stiftelsen – är drygt 460 000 kronor (50 000 USD) per år.

Och kanske snäppet längre mot renodlat djurskyddsarbete gick Djurens rätt när de förra året skickade ut ett nyhetsbrev som hyllade ett företag som sålde kyckling med en märkning för bättre djurskydd. På frågan om det inte är problematiskt ur en djurrättslig synvinkel, att lyfta företag för att de säljer kött, svarar Djurens rätts Moa Richter Hagert:

– Även om många skulle välja en vegansk kost så skulle fortfarande väldigt många djur vara kvar inom livsmedelsindustrin. Det är deras lidande vi vill minska och de djuren som lever här och nu måste få en bättre välfärd.

Filmade grisfabriker

Djurrättsalliansen är en svensk djurrättsorganisation som gjorde sig känd för att filma på svenska grisfabriker, vilket ledde till den så kallade ”grisskandalen” senhösten 2009. Djurrättsalliansens talesperson Malin Gustafsson tror att anledningar som pengar, stöd hos allmänheten eller ett hopp om att göra tillvaron drägligare för vissa djur spelar in när andra djurrättsorganisationer väljer att arbeta med djurskydd. Men hon ser också problem med att begreppen blandas ihop och en risk att djurrätten urvattnas.

– Det är viktigt att förstå skillnaden mellan djurskydd och djurrätt. Att påstå att ekologisk kyckling är bättre än konventionell kyckling är djurskydd, inte djurrätt. Ur ett djurrättsperspektiv är aldrig djurutnyttjande och djurförtryck acceptabelt, oavsett hur det sker, säger Malin Gustafsson.

Abolitionisterna, med Gary L Francione i täten, har kritiserat djurrättsorganisationer just för att de lyfter djurskyddsfrågor. Organisationernas argument, att de ska uppnå djurrätt genom ett förbättrat djurskydd, avfärdas. Abolitionisterna menar snarare att ett fokus på djurskydd stärker uppfattningen om att djurhållningen är rättfärdigad och att ett ökat djurskydd bara får människor att känna sig bekväma med sitt nyttjande av djur. Någonting annat som abolitionisterna vänder sig emot är så kallade enfrågekampanjer, som till exempel riktat arbete mot pälsfarmer eller djurförsök, som historiskt alltid har haft en central roll i djurrättsrörelsen. Även om de stora organisationerna som Animal equality, Mercy for animals och The Humane league nu riktar in sig på livsmedelsindustrin helt, har både Djurens rätt och Djurrättsalliansen valt att fortsätta arbeta med traditionella enfrågekampanjer.

– Enfrågekampanjer behövs och är viktiga för att ge utrymme åt specifika frågor, som till exempel när vi har filmat på grisfabriker eller minkfarmer, säger Malin Gustafsson på Djurrättsalliansen. Enfrågekampanjer leder till segrar som stegvis rör oss mot den värld vi kämpar för – som när vi uppnådde ett förbud mot tidelag, just genom att driva den frågan. Kampanjerna fångar även upp och engagerar väldigt många människor och blir vägen in i ett bredare och livslångt engagemang för djuren.

Den veganska världen

I utkanten av centrala Göteborg forsätter Tobias Leenaert att prata om vikten av att vara pragmatisk för att nå fram till slutmålet: den veganska världen. I sin powerpoint-presentation har han målat upp två problem han ser i dagens djurrättsrörelse.

– Det ena är tanken om att bara en strategi fungerar – det är problematiskt för att alla människor man möter är olika och behöver bemötas på olika sätt. Det andra är tvärt om, att vissa anser att alla strategier är bra – och det är problematiskt då vi måste försöka lägga vår begränsade tid och kraft på det som vi vet fungerar. Flera miljarder djur dödas varje år, vi har inte råd att göra sådant som inte fungerar, säger Tobias Leenaert.

Att kött- och mjölkindustrin har stor negativ miljöpåverkan är numera allmänt känt, och vissa anser att det är någonting som djurrättsrörelsen bör använda sig av. Tobias Leenaert är en av dem, och ser sig motarbetas av delar av rörelsen.

– Inte nog med att vissa vill att vi alltid ska säga: ”Go vegan.” Vi ska även säga: ”Go vegan for the animals.” Så, till och med om folk blir veganer av ”fel” anledningar är vissa inte nöjda. De anser att man måste bli vegan för djurens skull. Men enligt mig måste vi se till resultatet. Förhoppningsvis kommer de som blir veganer för miljöns skull också se det djurrättsliga perspektivet bättre när de inte längre är en del av djurförtrycket, säger han.

Djurens rätt säger att deras grund alltid är djurens rättigheter, men att det är positivt om någon väljer att skippa animalier oavsett anledning. Och precis som Tobias Leenaert, tror Moa Richter Hagert att de som väljer vegansk för miljön, kan få upp ögonen för djuretiken efter hand.

– När en väl börjat välja bort animalier är det också lättare att vara öppen för alla de skäl som finns för en vegansk livsstil. På så sätt kan det i rörelsen vara gynnsamt att prata om både djurrätt och miljö, säger hon.

Förändring

Dock uppmärksammas ett problem när det kommer till att bli vegan på grund av miljön, och det fokus som läggs på matkonsumtionen.

– Förändring börjar alltid någonstans och det är självklart bra när någon slutar äta djur, men alla räknas inte in där. Minkarna på pälsfarmerna och mössen i djurförsökslaboratorierna räddas inte för att folk byter ut produkter på tallriken. Ska vi få en värld fri från djurförtryck måste vi inse att alla former av utnyttjande av djur är oetiskt, säger Malin Gustafsson på Djurrättsalliansen.