Granholmstoppen på Järvafältet ska bli begravningsplats, trots att den frisbeegolfbana som byggts där är områdets populäraste plats. Och nu varnas för oklara miljöeffekter av att gräva i den gamla soptippen:
– Ett kort och gott råd är ”Rör inte skiten”, säger Frank Lange, tidigare landskapsarkitekt med inriktning geologi och deponi.
Nyligen godkände Stockholms kommunfullmäktige att den första etappen av Järva begravningsplats ska byggas på Granholmstoppen på Järvafältet.
Kullen uppkom genom rivningarna i city och vid bygget av förorter och tunnelbana. Dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom kläckte idén att använda överblivet material för att skulptera toppar för till exempel skidbackar i rekreationssyfte.
Området slutade användas som soptipp 1974 och täcktes då över med ett jordlager. Provgrävningar av kullen tyder på förekomst av alifater – olja, bensin och diesel och på cancerframkallande PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten). Att börja anlägga en begravningsplats i området är förhastat, enligt Frank Lange, landskapsarkitekt tidigare anställd av Stockholms stad, numera pensionär:
– Att sätta planerna i verket innan allt är utrett är vansinnigt. Staden har kört förbi flera rödljus i den geotekniska utredningen och flera punkter som pekats ut där har inte utretts.
Rasrisk att bygga på kullen
Granholmstoppen byggdes av schaktmassor blandat med byggavfall och föroreningar som asbest och olja, enligt nätverket Låt Parken leva. För att kunna anlägga plats för kistgravar måste de befintliga massorna antingen grävas ut och bytas till tre meters djup, eller byggas på med nya massor som räcker för kistgravar.
– Människor kan ju inte begravas i tippen, så stora delar av jorden måste bytas ut. Att byta ut jorden innebär att enorma mängder måste grävas ut och fyllas på och att bygga ovanpå innebär en risk för ras eftersom tippen tidigare har rört på sig på grund av för stor belastning, säger Frank Lange.
Peter Flyhammar, avfalls- och deponitekniker på Statens geotekniska institut (SGI), som inte arbetar med just Granholmstoppen, berättar att det vatten som rinner genom avfallet kan lösa upp föroreningar:
– Om deponin innehåller organiskt avfall kan det bildas metangas som kan bilda explosiva blandningar med luft. Det är viktigt att täckningen utformas så att den inte leder till ras och skred, säger han.
Enligt planförslaget ska det bli en begravningsplats med utrymme för totalt 20 000 gravar varav 9 000 kistgravar, minneslundar, en servicebyggnad och två ceremonibyggnader.
Asbest, målarfärg och oljepannor dumpades
I miljökonsekvensbeskrivningen för bygget av planerade Järva begravningsplats redovisas att stora delar av den 35 meter höga kullen består av okänt innehåll.
I stadens planbeskrivning går att läsa: ”Vid provgrävningar har bland annat stora block av sprängsten, asfalt och tegel återfunnits i materialet. Analyser av jordprover visar på halter över känslig markanvändning (KM) för kvicksilver och bly och halter nära KM för kobolt, nickel och PAH.”
En chaufför, Rolf Foghelin, som kört soplast till Granholmstoppen, uppgav till Mitti:
– Vi körde avfall från city till Järvafältet. Det var mycket asbest, på den tiden visste vi inte hur farligt det var. Det var otroliga lass och nästa dag kunde vi köra dit asfaltrester. Det var gamla oljepannor inklädda i asbest från källarvalven i Vasastan och Östermalm, målarburkar, delar av väggar som innehöll asbest, som tippades på fältet.
Frisbeegolfspelare röjde området
Största delen av det 25 hektar stora området för tippmassorna består sedan 1994 till störst del av discgolfanläggningen Järva Discgolfpark. Målet i discgolf, även kallat frisbeegolf, är att spela en bana med så få kast som möjligt.
– Det var ett övergivet problemområde när vi började plocka bort skräp, grovklippa marken och röja bort buskar och sly. Jag kunde se framför mig hur fint det skulle kunna bli.
2009 utlyste kyrkogårdsförvaltningen en arkitekttävling och därefter inleddes en planprocess för att omvandla parken till begravningsplats.
– Vi överklagade till mark och miljödomstolen men jag fick beskedet att för det allmänna intresset har staden planmonopol och att mitt särskilda intresse, discgolfbanan, kan drivas vidare under en övergångsperiod. Men en stor del av verksamheten dör ju när det blir en byggarbetsplats och sedan måste banan flytta, säger Mats Löf, landskapsdesigner samt grundare och ansvarig för Järva Discgolfpark.
Enligt Mats Löf går det inte driva verksamheten vidare under en övergångsperiod. Han är kritisk till att inte ha inkluderats mer av staden i processen och att området med förorenad mark, stora höjdskillnader och långt från infrastruktur blir begravningsplats.
Staden har sagt upp avtalet med Järva Discgolfpark från den 1 oktober.
– Många säger att det inte är etiskt rätt att begrava folk i en gammal tipp och vi är också många som vill att parken och banan ska leva. I år satsar vi stort och nu fortsätter fajten!
Parken populäraste platsen i området
Under Järvaveckan 2018 inledde Stockholms stad en webbenkät för att undersöka platser som boende, arbetande och besökare tycker om i området. Discgolfparken blev den i särklass populäraste platsen.
Ben Robertson, talesperson för nätverket Låt parken leva, undrar varför staden inte har berättat om resultatet.
– Det kanske var ett svar staden inte ville ha, eftersom man planerar en begravningsplats just där som kommer att utplåna parken.
Bland motiveringarna återkommer ”Trygg”, ”Naturupplevelse”, ”Idrott och motion”, ”Rolig plats för barn” och ”Folkliv”.
– Politikerna borde läsa sin egen enkät med så många bra svar. De räknar vakter, kameror och polissiffror, men borde fokusera mer på det goda som funkar, säger Ben Robertson.
