Hon välkomnar i själva verket den nya S-föreningen, som kallar sig för Reformisterna.

– Jag tycker att det är jättebra varje gång man bildar nya S-föreningar. Vi har fört många samtal i partiledningen om samtalskampanjer och om idéutvecklingen i partiet och detta blir ett bra inspel, säger Rådström Baastad.

Hon ser ingen risk för ökad splittring i partiet och påpekar att det finns hundratals olika S-föreningar.

Uppfriskande idéer

Även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson välkomnar den nya S-föreningen.

– Det är en av de mest uppfriskande idéer jag läst om på länge. Vi behöver mer vänsterdebatt de kommande åren och det är bra att de redan från början bestämt sig för att bli mer konkreta och lägga konkreta förslag, säger Karl Peter Thorwaldsson till TT.

TT: Behöver S drivas längre vänsterut?

– Vi har ju accepterat regeringsöverenskommelsen och välkomnat att man bildat regering, men som jag sagt väldigt tydligt så gillar vi inte alla delar av den. Den allra värsta kritiken har vi mot fördelningspolitiken, säger Thorwaldsson.

– Jag tror inte att man ska vara så rädd för splittring. Risken här är ju att S bara försvarar de 73 punkterna (i regeringsöverenskommelsen), säger Thorwaldsson.

– Det får inte hindra Socialdemokraterna och arbetarrörelsen att ha en mer intensiv idédebatt och den blir naturligtvis till vänster om regeringsöverenskommelsen.

Stolta socialdemokrater

Initiativet till den nya S-föreningen togs redan i somras och är inte en direkt reaktion på det så kallade januariavtalet med S, MP, C och L, som innebär att den rödgröna regeringen måste genomföra många borgerliga förslag.

– Men det är ytterligare ett skäl för idéutveckling, säger Sara Karlsson (S) en av initiativtagarna och tidigare riksdagsledamot.

På en pressträff betonar föreningens ledning att de är socialdemokrater, inget annat.

– Vi är stolta socialdemokrater som vill utveckla vår politik. Det är vårt intresse, säger Sara Karlsson.

Minska klyftorna

Inte heller den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist är oroad för splittring.

– Jag har svårt att se att detta skulle få sådana följer. Det allvarliga är när olika åsikter leder till olika grupperingar som bekämpar varandra. På 90-talet delades varje arbetarkommun och varje partidistrikt upp i olika läger, säger Stjernkvist till TT och anser att läget är ett annat i dag.

Reformisterna står för en ny ekonomisk politik med en rad skattehöjningar och slopat överskottsmål i statsfinanserna.

Målet är att minska de ekonomiska klyftorna i samhället till exempel genom stora investeringar i bostäder och ett pensionslyft på 5 000 kronor i månaden för dem med lägst inkomster.