På 1600-talet fanns det en stor samisk befolkning runt Mälarområdet, hur kan vi se spåren av det i Stockholm?

– Det finns inte så många spår kvar. Men bland museisamlingarna i Stockholm kan man hitta en del, bland annat fynd av samiskt hantverk. Det som framför allt finns är skriftliga belägg som berättar om samernas historia i staden. Om personer som till exempel arbetade vid hovet som renskötare.

När var det samerna arbetade vid hovet?

– Det finns belägg från 1500-talet men det går säkert tillbaka ännu längre i tiden och sträcker sig över hela 1600-talet. Djurgården heter ju Djurgården för att det är en kunglig jaktpark. Det är fascinerande att se hur Stockholm under alla tider har varit mångkulturellt. Den samiska befolkningen har alltid funnits här och det har skapat en kontinuitet i befolkningen.

Du föreläser om ny forskning om samisk historia, kan du nämna något exempel på detta?

– Det som är nytt är framför allt omfattningen på samernas plats i staden. En del har känt till att det har bott samer här men mängden av samer är för många nytt. Vilket betydande ekonomiskt och politiskt inflytande de har haft, men många var även fattiga och en del hade begränsad frihet. Det var ett tvång att vistas i Stockholm, det är en stor sak som kan gås in på djupet om. Gällande deras frihet och ofrihet.

Den 6 februari är det samiska nationalda- gen, har du tips på hur detta uppmärksammas?

– En del museer har en del aktiviteter och på Skansen högtidlighålls dagen vid Samevistet.