I veckan möts företrädare för världens länder i Guyana för att diskutera de starka kopplingar som finns mellan förstörelsen av mark, ökenspridning och klimatförändringar. Årligen går miljontals hektar mark förlorad i världen.
GUYANA Mötet i Guyana hålls för de 197 länder som undertecknat UNCCD, FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning. Troy Torrington vid Guyanas utrikesdepartement säger att mötet är viktigt för Karibien, en region som är hårt drabbad av klimatförändringarnas effekter.
– Vi måste i högre grad fokusera på markfrågan om vi ska kunna hantera den globala klimatutmaningen, säger Troy Torrington till IPS.
Han understryker att sambanden är många, där en av de viktigaste är hur frodiga marker kan binda koldioxid och därmed bidra med viktiga lösningar till klimatfrågan.
För tio år sedan gjordes en uppgörelse mellan Guyana och Norge som innebar att det skandinaviska landet skulle bidra med upp emot 250 miljoner dollar om Guyana lyckades bibehålla skogsavverkningen på samma låga nivå som tidigare. Detta var första gången som ett rikt land som var medvetet om sina egna klimatutsläpp betalade ett utvecklingsland för att det skulle låta sina skogar stå orörda.
I enlighet med denna uppgörelse, som utvecklats av FN och går under namnet REDD+ (en förkortning för Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation), fick Guyana fortsätta bedriva skogsbruk så länge som den biologiska mångfalden skyddades.
Melchiade Bukuru, som är chef för det kontor i New York som samordnar arbetet kring FN-konventionen UNCCD, understryker att den koldioxid som hör hemma i marken, förvandlas till en förorening då den släpps ut i luften.
Han säger att för att lyckas uppnå en värld utan nettoförstörelse av mark måste närmare 500 miljoner hektar mark restaureras och bli bördig igen.
– Om vi inte lyckas utnyttja våra jordars förmåga att binda koldioxid, och återför den dit den hör hemma, så kommer vi heller inte att kunna uppnå tvågradersmålet, säger Melchiade Bukuru.
Han understryker samtidigt att förstörelsen av mark förblivit en stor utmaning och att planeten varje år går miste om tolv miljoner hektar mark på grund av utarmning.
En annan fråga som diskuteras vid mötet gäller de problem som kan orsakas av ökensandstormar. Meteorologen Andrea Sealy som arbetar vid det Barbados-baserade Karibiska institutet för meteorologi, CIMH, säger att sandstormar kan få stora effekter i främst östra Karibien.
– Det drabbar även solpaneler, som när de blir täckta av damm fungerar sämre. Det är en fråga som måste diskuteras eftersom vi i denna region är mycket beroende av solenergi, och dessutom kommer att bli mer beroende av det, säger Andrea Sealy till IPS.
Flera länder i regionen har på senare år upplevt långa perioder av svår torka. Trevor Benn, som är myndighetsansvarig för markfrågor i Guyana, påpekar att tillgången till vatten är avgörande för jordarna.
– Det går inte att överdriva hur viktig markfrågan är, det utgör grunden för allt vi gör, säger han.
Mötet i Guyana avslutas på onsdagen.
