Barn till lågutbildade eller utlandsfödda föräldrar med sämre ekonomi löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än andra barn, enligt Folkhälsomyndigheten. Nu varnar Rädda Barnen för att det är ett växande problem.
Överlag är ekonomi och sysselsättning de mest avgörande av faktorerna som påverkar människors psykiska hälsa i Sverige, visar en sammanställning gjord av Folkhälsomyndigheten. Redan hos barn kan man se skillnader kopplade till föräldrarnas socioekonomiska situation.
– Vi kan bekräfta den bilden. Vi har sett den över lång tid, säger Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson.
"Ett större problem"
Dessutom är utvecklingen på väg åt fel håll, fortsätter han.
– Den psykiska ohälsan är ett större problem. Är du fattig och lever med livsbetingelser som fattig så ökar din risk för psykisk ohälsa, och din chans att få stöd minskar också.
– Vi möter alltfler barn i socioekonomiskt utsatta situationer som har det svårare, och det hänger ju ihop med att klyftorna ökar i samhället.
Inte en lösning
Allra tuffast är det för barn vars föräldrar bockar av flera av riskfaktorerna.
– Tänk dig en utrikesfödd, ensamstående mamma. De barnen har det oerhört tufft i det svenska samhället generellt. Det är långt många fler av dem som lever i en utsatthet som leder till olika typer av ohälsa. Inte minst psykisk ohälsa, säger Ola Mattsson.
Kruxet är, säger han, att det inte finns en given lösning på problemet. Det krävs många och breda insatser, som förbättrade förutsättningar för ensamstående mammor att etablera sig på bostadsmarknaden och komma i arbete.
– Till det krävs insatser för att de här barnen ska få tillgång till vård. Lever du i en så utsatt situation är det inte alltid du förmår söka den hjälp du behöver.
Fakta: Folkhälsomyndighetens rapport
Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Det finns i alla åldersgrupper – barn till lågutbildade föräldrar med sämre ekonomi löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa.
Andra riskfaktorer för psykisk ohälsa bland vuxna är att vara kvinna, ha en funktionsnedsättning, vara född utomlands eller att inte vara heterosexuell.
Svenskfödda heteromän med god ekonomi löper minst risk för att drabbas av psykisk ohälsa.
Rapporten är en sammanställning av det aktuella kunskapsläget om vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Den är den första kartläggningen i sitt slag av ojämlikheter i psykisk hälsa.
Ojämlikheterna i psykisk hälsa utifrån inkomst ökar. Självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser ökade i de lägsta inkomstgrupperna samtidigt som de minskade i de högsta inkomstgrupperna under perioden 1994–2011.
Källa: Folkhälsomyndigheten
