Vintern har präglats av hala gångbanor och trottoarer och det är inte slut än.
Men hys hopp, fotgängare – nya halkbekämpningsmetoder håller på att forskas fram.
Januari har inte varit någon höjdarmånad ur halksynpunkt. Framför allt inte i de södra delarna av landet.
Snö, tö och snabbt sjunkande temperaturer om vartannat har förvandlat släta trottoarer till knaggliga, superhala isvägar där ingen går säker. Det klagas också en hel del på snörröjning och halkbekämpning. Kommunerna slår ifrån sig – det går inte att snöröja trånga trottoarer effektivt, och saltning fungerar inte heller särskilt bra på gångbanorna.
Men Viveca Wallqvist, forskningsledare på forskningsinstitutet Rise och ledare för flera olika projekt som rör halka, är nya metoder på spåren.
Inte så effektivt
– Vanligt vägsalt är inte så effektivt, förklarar hon, och visar på en burk med rosaaktiga saltkristaller.
Det är det som används mest, även på gångbanor och vägar. Trots att det kan skada både växter och hundtassar, och bara fungerar när det inte är allt för kallt.
Men halka för fotgängare och olika kemikaliers verkan är väldigt dåligt utforskat.
– Om man gör en litteratursökning på ämnet får man nästan inte upp någonting. Det är lite konstigt att det inte forskats på detta tidigare.
Bättre grejer finns
Vägsaltet används för att det är billigt, och för att det funnits så länge. Men det finns mycket effektivare och miljövänligare grejer, förklarar hon.
– På flygplatser används ett ämne som heter kaliumformiat, eller salt av myrsyra. Det är betydligt mer effektivt – flygplanen halkar aldrig. Men det är mycket dyrare, kanske nio gånger så dyrt som vanligt vägsalt.
Myrsyresaltet är inte farligt för miljön, och hennes tester har visat att det fungerar utmärkt även ned till i minus 15 grader. Men allra bäst är det om det blandas upp med andra ingredienser.
– Man har velat halkbekämpa sedan urminnes tider, och då har man tagit vad man har omkring sig. Här är till exempel socker från ett sockerbruk, och här är lignin, som är ett ämne från träd, visar hon.
– Olika ämnen har olika egenskaper när det gäller smältförmåga, spridning och hur länge det håller sig kvar på underlaget, berättar hon.
Olika ämnen
Därför har hon och hennes forskningsgrupp undersökt om det går att hitta den optimala antihalklösningen genom att blanda ihop olika komponenter. Trafikverket bekostar projektet, berättar Viveca Wallqvist.
– Vi har systematiskt testat olika blandningar och koncentrationer av myrsyresalt, socker och lignin, och mätt i den här kalorimetern, säger hon och visar på en avancerad maskin där små prover kan analyseras detaljerat utifrån olika egenskaper.
Resultatet är en ny dunderblandning, som hon nu gärna skulle vilja testa i större skala.
– Vi vill se hur det blir när man går på den, och hur den fungerar i praktiken.
Tanken är att lösningen ska appliceras i förväg så att gångbanorna är förbehandlade mot halka, förklarar hon.
– Men snön måste tas bort. Då blir det aldrig sådan här hård is på gångvägarna som vi har nu.
Dyrare för kommuner
Det kommer att finnas bättre sätt än den gamla vanliga koksaltslösningen, konstaterar hon, men det kan bli lite dyrare för kommunerna.
– Även om det är dyrare ämnen per kilo så behöver det inte bli så mycket dyrare per kvadratmeter. Det går åt mindre av det här.
Ändå, samhällsvinsten för att minska halkskadorna hos fotgängarna är enorm, konstaterar Viveca Wallqvist.
– Fallskadorna kostar mellan 22 och 25 miljarder om året enligt MSB:s beräkningar, och en tredjedel av dem sker utomhus. Folk dör av brutna höfter och lårben då de blir liggande. Samtidigt är flygplatserna alldeles rena från halka.
Fast ännu har det inte varit någon större rusning från kommunerna. Några, som Umeå, Luleå och Malmö har dock visat intresse för nya metoder.
– Vi har också träffat några entreprenörer som sköter halkbekämpning åt kommuner, men de säger att de hart svårt att sköta blandning av flera olika ämnen.
Viveca Wallqvist berättar att hon började intressera sig för halka 2014, då det var så extremt halt där hon bodde.
– Jag blev så arg och skrev insändare om halkan. Fast så tänkte jag ”men jag är ju kemist, då borde jag kunna forska på det här”.
Sedan dess har hon drivit olika projekt, bland annat har hon undersökt sulorna på vinterskor, som visat sig usla i halka. Nu pågår också ett projekt inom programmet InfraSweden2030, som drivs av Vinnova, Formas och Energimyndigheten, och som går ut på att sköta snöröjningen med hjälp av förarlösa fordon under nätterna.
– Vi håller på att bygga om en sopsaltningsmaskin så att den går att köra på distans, säger Viveca Wallqvist.
JOHANNA CEDERBLAD/TT
Fakta: Kemikalierna som tar bort halkan
• Koksalt är det som används mest på vägar nu. Det har effekt ned till minus 8 grader, men det krävs ganska stora mängder. Saltet har negativa effekter på miljön, bland annat hämmas växters näringsupptag, och djurtassar far illa. Vattentäkter kan också få en salt bismak.
• Kaliumformiat, eller salt av myrsyra, används på flygplatser för att halkbekämpa banorna. Det har mycket bättre effekt än koksaltet, det går åt mindre mängder och är effektivt ända ned till minus 15, enligt forskningsinstitutet Rises tester.
• Myrsyresaltet har inte någon negativ miljöpåverkan på växter eller djur.
• Kaliumformiat är en biprodukt från vissa industrier.
• Socker, eller snarare sockerlösning, har effekt mot halka. Det är en naturprodukt från sockerbruk.
• Lignin, eller lignosulfonat, är en produkt från skogen, det ser ut som ett slags mjöl och doftar aromatiskt. Det görs av träd. Det är effektivt mot halka, och trä har länge använts för att bli kvitt det hala.
• Tidigare har ämnet urea använts på flygplatser, men detta bidrar till övergödning. Därför har man slutat att använda det.
• Blandningen som forskarna på Rise tagit fram utgörs av myrsyresalt, sockerlösning och lignin. Blandningen löses upp i vatten, och är tänkt att användas på gångbanor.
KÄLLA: RISE
Fakta: Forskning om halka
’• Halskador hos fotgängare har länge varit ett outforskat område. Trafikverket har en nollvision för skador i trafiken. Halkskadorna ingår inte i de uppsatta siffermålen, men visionen är att ingen ska skadas i trafiken.
• Det har börjat forskas en del om halka och fotgängare på olika håll, även om den mesta trafikforskningen rör motorfordon och skadebegränsning på vägar.
• Bland annat har samhällskostnader för halkskador undersökts, liksom vinterskors betydelse och hur man bäst utformar trafikmiljön för att kunna halkbekämpa effektivt.
• Forskningsinstitutet Rise, där Viveca Wallqvist arbetar, har flera projekt på gång, bland annat halkbekämpningsmetoderna och snöröjning med självkörande fordon.
• Vid Chalmers Industriteknik har forskaren Anna Carlsson undersökt bland annat hur värmeslingor i gångbanor minskar halkolyckorna, och tittar också på fallskador ur ett bredare perspektiv.
• Även Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedriver forskning om hur trafikmiljöer konstrueras för att kunna snöröjas och halkbekämpas.
KÄLLA: TRAFIKVERKET, RISE, CHALMERS INDUSTRITEKNIK OCH VTI
