Augusti, skolorna börjar, reklam för små ryggsäckar och blanka skrivböcker överallt. Du kanske har en åttaåring? Om inte, tänk dig att du har en. Men ditt största bekymmer är inte skolan som börjar. Du följer ditt barn till tåget och döljer din oro för att den inte ska smitta, för barnet ska iväg på en lång resa för att undkomma en fara. Du kramar om barnet, visar var biljetterna och matsäcken finns och lovar att ni ses snart igen.

I verkligheten är det en annan åttaåring som kliver på tåget i Bagdad, på flykt från IS och kriget. Som så småningom kommer fram till Sverige och får bo hos en svensk familj. En åttaåring som pratar i telefon med sin egen familj varje kväll, saknar dem jättemycket och har ont i magen av oro varje dag.

Åttaåringen får en advokat som ska hjälpa till så att familjen snart kan återförenas i Sverige. Visserligen har Sverige en ny tillfällig flyktinglag, som ska hindra så många som möjligt från att fly hit, en lag som säger att den som flyr från kriget och IS inte är någon riktig flykting. Den som inte personligen är förföljd får bara stanna i tretton månader och har inte rätt att återförenas med sin familj. Men den lagen är inte skriven med åttaåringar i åtanke, tänker advokaten, och det finns utrymme för undantag.

Så kommer beslutet, och där finns inget undantag. Åttaåringen från Irak får stanna i tretton månader och har ingen rätt till återförening. Tretton månader av oro, med familjen långt borta, kvar bland alla farorna. De kan ansöka om att få komma hit till sitt barn, men huvudregeln är att de inte ska få det.

Man kan överklaga och kanske få rätt till slut. Regeringen är inte ens säker på att beslutet är förenligt med rätten till familjeliv enligt Europakonventionen. Men det är en lång process, kanske ett par år, och det som är en lång tid för en vuxen är ännu längre för ett barn.
Sverige skrev under FNs barnkonvention 1989. Den säger att man, när det gäller beslut som rör barn, främst ska ta hänsyn till barnets behov. För säkerhets skull säger den också hur myndigheter ska resonera när en barnfamilj ansöker om att få återförenas: positivt, humant och snabbt.

Att Sverige har skrivit under barnkonventionen betyder inte att den gäller som lag. Först i våras kom ett förslag om hur delar av barnkonventionen ska införlivas med svensk lag, och den nya lagen föreslås börja gälla i januari 2018.

Men det är ingen som förbjuder myndigheterna att följa FNs barnkonvention så som den är skriven redan i dag. Det finns ingenting som tvingar Migrationsverket att bestämma att ett litet barn från Irak ska leva i ovisshet i upp till ett par år. Även om vi nu under tre år har en omänsklig flyktinglag behöver den inte tolkas på det mest omänskliga sätt man kan komma på.

Åttaåringen från Irak har börjat skolan i Sverige, men kan inte koncentrera sig för att hen är orolig och saknar sin familj, alldeles i onödan. Det vore ju fullt möjligt att fatta ett annat beslut, låta barnet gå till skolan med glada tankar i huvudet, kanske en ny ryggsäck och några roliga suddgummin och helt utan ont i magen. Vi har ingenting att förlora på att vara mänskliga. Tvärtom.