I maj 2018 och mättes inandningsluften över hela pendlingssträckor hos cyklister i innerstaden och närförorter. Det visade sig att koncentrationen av kväveoxid hos deltagarna var nästan sex gånger såg hög som hos den genomsnittlige huvudstadsbon, vilket utsätter gång- och cykelpendlare för en treprocentigt högre risk att dö i förtid jämfört med om att de hade gått eller cyklat på ställen med renare luft eller på längre avstånd från motorburen trafik.

– Tre procent låter kanske inte som så mycket men det är många som berörs. Tyvärr är det svårt att undvika luftföroreningar då man ofta tar sig till jobbet under rusningstid då det är mycket trafik. Därför behövs det krafttag för att få ner dessa nivåer, säger Emma Engström, forskare i hållbara transporter för Folksam och ansvarig för rapporten.

Tusen dör i förtid

Rapporten stöder resultatet från flera tidigare studier som visar på kopplingen mellan exponering av luftföroreningar från vägtrafik och hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

– Vi vet redan att luftföroreningar orsakar att medellivslängden förkortas med omkring sex månader i Sverige. Bara i Stockholms län har tidigare forskning visat att omkring tusen personer dör i förtid på grund av luftföroreningar, säger Emma Engström.

Större avstånd mellan gång- och cykelbanor och övrig motorburen trafik minskar risken för exponering av luftföroreningar. Men en växande befolkning innebär en större fordonsflotta och en kort- och långsiktig utmaning för Sveriges – och Stockholms stads – miljömål.

Den 1 februari ska Naturvårdsverket lämna underlag till förslag på ett nationellt luftvårdsprogram med sikte på en bättre överblick av Sveriges åtaganden i form av utsläppstak och bidrag till långsiktiga mål inom luftvårdsområdet. Ett program ska tillsättas och därefter uppdateras vart fjärde år.

– För stadens del är vi främst berörda av förslag gällande minskade utsläpp av kväveoxider från transportsektorn, säger Stockholms miljöborgarråd Katarina Luhr.

De höga utsläppsnivåerna av kväveoxid är en av anledningarna till Stockholms stads införande av miljözoner för personbilar, med start i januari 2020 på Hornsgatan.

Stockholms stads uttalade mål är ren luft för alla medborgare, något som Katarina Luhr menar kan uppnås genom teknikutveckling och ”en bred palett av tekniska och ekonomiska styrmedel”.

Bensinbilar förbjuds

Förra året gick antalet bensindrivna fordon med större koldioxidutsläppsnivåer om antalet dieseldrivna i Stockholmstrafiken. En trend som understryker vikten av krafttag för att säkra människors hälsa såväl i dag som i morgon.

I den nya regeringsförklaringen framgår det att nyförsäljning av bensin- och dieseldrivna bilar kommer att förbjudas från år 2030, ett politiskt mål som går stick i stäv med den europeiska billobbyns intressen.

– Det är viktigt att de överenskommelser som görs minst är på EU-nivå och att de kan styra teknikutvecklingen på global nivå, säger branschorganisationen Bil Swedens vd Mattias Bergman till TT.

Färre fordon som går på fossila bränslen innebär bättre luftkvalitet, men Maria Börjesson, transportforskare på Statens väg och transportforskningsinstitut VTI, påminner om fordonsbranschens fortsatta importbehov av förnyelsebar energi.

– Dessutom är en rätt stor del av detta baserat på palmolja, vilket bidrar till avskogning i andra delar av världen, säger hon till DN.

Tidiga missfall

En ny forskningsrapport publicerad i Fertility and Sterility visar att luftföroreningar kan utgöra en lika stor risk för tidiga missfall som tobaksrökning. Studien bygger på sjukjournaler och intervjuer med 2 000 kvinnor i Salt Lake City i västra USA som drabbats av plötsliga missfall:

– Många av oss tror att luftföroreningarna medför hälsokonsekvenser, men att få veta att de även har verkliga effekter på ofödda barn är väldigt upprörande, säger Matthew Fuller, professor i medicin vid University of Utah, till The Guardian.

Rapporten ska enligt forskarteamet vara applicerbar på andra städer med höga utsläppsnivåer.

Hälsomässiga fördelar

Att välja cykeln eller promenaden framför bilen till och från jobbet vore ett bra sätt att bidra till minskade utsläppsnivåer och har även klara hälsomässiga fördelar, menar Emma Engström, forskare på Folksam.

– Vi vet att de totala hälsoeffekterna av cykelpendling är avsevärt bättre än att vara stillasittande med tanke på den dagliga fysiska aktiviteten som cykling innebär. Detta även i relation till luftföroreningar. Men det i sig motsäger inte att det nu är dags att få ner luftföroreningarna då gång- och cykelpendling i Stockholm medför signifikant högre hälsorisker än om motsvarande aktivitet hade utförts i renare luft längre från motortrafik eller inomhus.