KLIMAT Under förra året publicerade FN:s miljöprogram Unep flera studier som visar hur stort behovet är av internationella insatser för att minska utsläppen och skydda miljön.

Förstörelsen av skogar beräknas stå bakom uppskattningsvis 17 procent av de globala utsläppen av växthusgaser – vilket är mer än hela världens transporter och bara överträffas av energisektorn. Fällningen av tropiska skogar står ensamt bakom åtta procent av utsläppen av koldioxid. Om denna sektor var ett land skulle detta land vara världens tredje största utsläppsnation, efter Kina och USA.

FN-organet UNCCD beräknar att nyttjandet av skogar och marker orsakar mellan 25 och 30 procent av de globala utsläppen.

En fjärdedel av alla de nationella utsläppsmålen kopplade till Parisavtalet handlar om skogar, men det kommer att krävas stora insatser för att dessa ska kunna infrias.

Ett av de internationella organ som arbetar för att minska de utsläpp som orsakas av skogsfällning är FN-programmet REDD, genom satsningen REDD+, som syftar till att skapa ett mer hållbart skogsbruk.

Tim Christophersen är expert på klimatfrågor vid FN:s miljöprogram Unep, och han lyfter fram det positiva först – att avskogningen på global nivå har minskat sedan millennieskiftet.

– Det pågår fortfarande mycket avverkning men hastigheten har minskat, vilket delvis är goda nyheter. Det positiva är att det genomförs mycket återplanteringar och att skogar återkommer på marker som tidigare har skövlats. Men i många fall kan dessa naturligtvis inte ersätta den biologiska mångfald som tidigare fanns där.

Samtidigt påpekar han att utvecklingen går åt motsatt håll i vissa länder.

– På senare tid oroar Brasilien där det förändrade politiska ledarskapet antagligen kommer att försvaga skyddet av Amazonas regnskogar. Vi förväntar oss att de inte kommer att hålla den positiva trenden från i synnerhet åren 2007–2012 då avskogningen i Amazonas minskade med 70 procent.

Tim Christophersen understryker att nyttjandet av skogar och marker hänger samman med en stor del av de globala klimatproblemen – men att skogarna samtidigt skulle kunna absorbera så mycket som en tredjedel av utsläppen av växthusgaser.

– Samtidigt går bara runt tre procent av klimatfinansieringen till detta, så det finns en stor brist på överensstämmelse mellan de naturbaserade lösningarna och de investeringar som görs.

Tim Christophersen beskriver naturbaserade lösningar som satsningar där naturens egna krafter bidrar till att förbättra eller återuppbygga tjänster inom ekosystem.

– Ett exempel är att skogar kan nyttjas för att förhindra översvämningar eller för att filtrera dricksvatten för städer. Nästan en tredjedel av alla stora städer i utvecklingsländer får sitt dricksvatten genom vattenkällor som finns i skogen. Om dessa skogar går förlorade skulle det påverka många människors tillgång till dricksvatten. I många fall skulle det vara mer kostnadseffektivt för städer, provinser eller hela länder att satsa på skogsskydd i stället för andra lösningar för att säkra tillgången på dricksvatten.

Ett annat exempel är de mangroveträd som fungerar som skydd mot stormar i kustområden – och även där kan satsningar på mangroveskogar visa sig vara mer kostnadseffektiva.

Runt om i världen planteras träd för att motverka klimatförändringar och jordförstörelse. Men Tim Christophersen betonar att det behövs mer än så.

– Det är aldrig tillräckligt att bara plantera träd, för de är lite som barn – det räcker inte att de kommer till världen, man måste också se till att de växer upp ordentligt. I många fall har landskap förändrats på grund av att mark i för hög utsträckning använts som betesmark, och i dessa fall riskerar alla nya träd att snabbt försvinna. Då handlar om att skapa en mer långsiktig och förbättrad naturhushållning.

– Samtidigt kommer skogar och träd att spela en mycket viktig roll kommande årtionde. Jag är övertygad om att det kommer allt fler investeringar inom den sektorn, eftersom om träd planteras och sköts på rätt sätt så innebär detta en enorm möjlighet för oss att uppfylla målsättningen om ett tvågradersmål, i enlighet med Parisavtalet.

Tim Christophersen menar att rika länder och företag har ett ansvar för att bidra till att återställa förstörda marker.

– Absolut. Jag skulle till och med säga att restaurerade marker i stor skala är vårt enda alternativ när det gäller att möta behovet av en ökad matproduktion och övriga hållbara utvecklingsmål. Utan detta kommer vi antagligen inte att uppnå Parisavtalet. Satsningar på naturbaserade lösningar genom massiva investeringar i återställandet av ekosystem är av absolut största vikt och vi ser hur allt fler företag har börjat inse detta.