– Jag tycker att det är en väldigt dålig ide. Det sägs att det är ett verktyg för ett mer inkluderande samhälle, men det kommer säkert att finnas folk som inte klarar av det. Därför kommer det att leda till ett exkluderande samhälle, inte ett inkluderande, säger han.

Åsikterna skiljer sig åt väldigt mycket i frågan om språkkrav. Många tycker att det är ett rimligt krav, och många inte. Tommaso Milani menar att det kan vara rimligt för en som har en bra utbildning och har ett modersmål som är från de germanska språkens gren, men inte för någon som har flytt från ett krig och upplevt många traumatiska upplevelser.

Är det inte ett rimligt krav att yngre personer ska lära sig svenska?

– Det spelar ingen roll om man kom som 15-åring och har lättare att lära sig svenska. Har man kommit från krig och varit tvungen att gömma sig och upplevt traumatiska upplevelser, kommer man att ha det svårt ändå, tycker Milani.

Han fortsätter:

– Det finns miljoner faktorer som påverkar inlärningen som individerna själva inte kan påverka eller kontrollera, det räcker inte med motivationen så som många hävdar. Har man upplevt traumatiska upplevelser är det väldigt svårt att kunna klara av ett sådant språktest.

Vissa verkar tro att språktester kan lösa alla samhällsproblem, säger Tommaso Milani, som själv tycker att det är ett naivt synsätt. Han betonar att samhällsproblem inte bygger på språkbrister, utan på majoritetens rasism och diskriminering. Det är det här som måste lösas i Sverige, inte införa språktester för att få svenskt medborgarskap. Men om språktest ändå ska genomföras måste det vara anpassat efter individuella förutsättningar, menar han. De som inte har någon utbildning alls måste kunna göra ett test som är anpassat efter detta, och de som har en akademisk utbildning ska göra testet på en högre nivå. Olika förutsättningar måste bemötas med väldigt olika insatser, och det är viktigt att ta hänsyn till nyanländas mående, menar Tommaso Milani.

– Det finns många nyanlända som pratar flytande svenska men ändå har svårt att få jobb. Här ser vi att det är strukturell rasism och diskriminering som avgör hur man kan vara delaktig i samhället, inte hur goda språkfärdigheter man har.

År 2017 beviljades ungefär 68 898 personer ett svenskt medborgarskap enligt SCB:s siffror, vilket är en ökning på 14 procent från 2016. Ungefär lika många ansökningar om svenskt medborgarskap väntas att komma till Migrationsverket i fortsättningen, enligt prognoserna.

Att förbereda språk- och samhällskunskapstester kommer att ta lite tid, enligt Migrationsverkets presstalesperson Sophia Öhvall Lindberg, och det finns ännu inget datum för när förslaget kommer att träda i kraft eller hur proven kommer att se ut.

– Det är väldigt svårt att säga vad språktestet kommer att innebära, men än så länge utgår vi fortfarande från de lagar som finns. Det är en politisk fråga när vi kommer att veta hur och när nyanlända kommer att behöva göra proven, säger Sophia Öhvall Lindberg.