Precis innan jul skrev Halil Karaveli och Daniel Suhonen en debattartikel i SvD. I den drog de i förbifarten parallellen mellan Centerns valslogan ”framåt” och namnet på Macrons parti, En marche (framåt på svenska). Vad är det som gör att det är ett uttryck som fungerar? I sig är det helt tomt så länge en inte specificerar vart en ska. Att det används så här manifesterar en framstegstro som jag tror är roten till mycket ont.

Arkeologen Ronald Wright har beskrivit framsteg och utveckling (engelskans progress) som ”antagandet att det finns ett förändringsmönster i mänsklighetens historia, som består av oåterkalleliga förändringar i en enda riktning, och att denna riktning är mot förbättring.” Det är en ofta outtalad idé att allt blir bättre, bara människan får hålla på. Men när Wright tittar på mänsklighetens historia hittar han istället ett ett otal exempel på det han kallar för progress traps – framstegsfällor.

En framstegsfälla är något som på kort sikt ser ut som ett framsteg men som på lång sikt är ett steg bakåt. När vi väl inser det är det för sent att ändra riktning. Det finns många exempel på framstegsfällor genom mänsklighetens historia, saker som är en god idé i liten skala men katastrofalt när det skalas upp. Wrights första exempel är när de första människorna förfinade sina jakttekniker till den grad att de utrotade alla stora bytesdjur (till exempel mammutarna) och förstörde sin egen fortsatta möjlighet att leva av jakt, med en typ av samhällelig kollaps som följd.

Exemplet för vår tid är uppenbart – fossila bränslen. Först ser det ut som en jättebra idé att ta av den ”gratis” energi som finns i jorden. Nu börjar det visa sig att det kanske inte var så smart, ändå händer väldigt lite för att ändra riktning.

Jag skulle kalla framstegstron för vår tids metanarrativ, en berättelse som mänsklighetens historia kläms in i vare sig den passar eller inte. På 80-talet gjorde sociologen Immanuel Wallerstein ett försök att i grova drag dra upp en balansräkning över de senaste 500 årens kapitalistiska utveckling, om saker blivit bättre eller sämre. Han fann ingen enkelriktad förbättring. Ändå ligger myten där, inbäddad i nästan allt vi får oss till livs. Även vänstern har ofta omfamnat framstegsmyten.

Myten om framsteg gör att folk kan fortsätta att tro att mänskligheten har förbättring som något inneboende. Men historien är egentligen fylld av pendelrörelser mellan mer eller mindre frihet, mer eller mindre lidande.

Myten får folk att tro att det går att luta sig tillbaka och låta historien ha sin gång. Grön teknik kommer rädda oss från klimatförändringarna och fler kommer att få det bättre, för sån är historien. Det är en berättelse som ligger i vägen för de förändringar som våra samhällen måste gå igenom. Därför tror jag att en av de viktigaste saker vi kan göra är att idogt leta efter sätt att konfrontera och sticka hål på framstegsmyten.