Mängden rött kött måste mer än halveras, samtidigt som mängden frukt och grönsaker måste bli dubbelt så stor. Det visar den första vetenskapliga sammanställningen över hur vi bör äta för att jorden inte ska drabbas av ”katastrofal skada”.
Det är den ansedda tidskriften The Lancet som ligger bakom den ovanligt skarpa varningen. På initiativ av tidskriften, och i samarbete med bland annat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerar den nu en rapport som visar hur vi människor bör äta för att livet på jorden – såsom vi känner det i dag – inte ska drabbas av katastrofal skada på planeten.
Bakgrunden till EAT-Lancet Commission, som initiativet kallas, är att fler än tre miljarder människor är felnärda i dag, antingen på grund av att de lider av under- eller övervikt. Detta samtidigt som dagens matproduktion utarmar jordens resurser på ett ohållbart sätt och är en drivande faktor bakom klimatförändringen. Lägg därtill det faktum att antalet munnar beräknas vara 2,5 miljarder fler inom en snar framtid. För om bara 30 år (2050) beräknas jordens befolkning att vara 10 miljarder.
Den forskning som nu presenteras visar att det går, förutsatt att vår kosthållning förändras radikalt. Exempelvis måste mängden rött kött som vi konsumerar mer än halveras, samtidigt som mängden frukt och grönsaker dubbleras. Uppskattningsvis måste 35 procent av våra kalorier komma från fullkorn och rotfrukter, som potatis, samtidigt som proteinkällorna i huvudsak bör vara vegetariska. Att äta rött kött går bra, men bara i snitt 14 gram per dag. Mängden frukt och grönsaker som vi får i oss varje dag bör vara minst 500 gram.
Om jordens befolkning anammade en sådan diet – och minskade matsvinnet med hälften – skulle vi kunna försörja jordens befolkning på ett hållbart sätt. Dessutom skulle en sådan mathållning även undvika elva miljoner människors död varje år, enligt beräkningarna, eftersom kosthållningen även har en avgörande betydelse för hälsan.
– Maten vi äter och hur vi producerar den avgör såväl människors som planetens hälsa, och för tillfället har vi fått detta kraftigt om bakfoten, säger en av artikelförfattarna, professor Tim Lang vid University of London, till tidskriften.
– Vi behöver genomgripande åtgärder där vi förändrar den globala matproduktionen på en skala vi aldrig skådat tidigare, fast på ett sätt som är anpassat till varje lands förutsättningar. Dessa problem är inte lätta att åtgärda, men målet är inom räckhåll, fortsätter han.
Det aktuella forskningsprojektet har tagit tre år att genomföra och involverat 37 experter inom olika forskningsfält från 16 olika länder, däribland Sverige.
– Den här rapporten visar hur vi bör äta, men framför allt att det är möjligt att föda en växande befolkning på ett hållbart sätt, säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och en av författarna bakom rapporten.
TT: Men är det även praktiskt möjligt?
– Jag tror att det går. Vi har inte något annat val, men då behöver vi engagemang från både politiker och näringslivet.
TT: Äter du själv på detta sätt?
– Jag försöker. Jag har minskat på köttet och ökat mängden baljväxter, men det krävs att man har kunskap och får hjälp att välja rätt.
Studien är finansierad av brittiska forskningsstiftelsen Wellcome Trust och stiftelsen EAT med norskan Gunhild Stordalen i spetsen.
Lätt att vara vegetarian
Det är inte svårt att vara vegetarian, förutsatt att man vet var näringen finns. För att täcka upp för näringsämnena i maten från djurriket är det några livsmedel som är särskilt viktiga i den vegetarianska maten:
• Baljväxter, som bönor, ärter, tofu eller andra sojaprodukter.
• Fullkornsprodukter, till exempel havregryn, korngryn, råris, fullkornsbröd och/eller fullkornspasta.
• Grönsaker och rotfrukter.
• Frukter och bär.
• Lättmjölk och magra mejeriprodukter – eller berikade vegetabiliska drycker.
• Rapsolja och rapsoljebaserade matfetter.
Om man inte äter några animaliska livsmedel alls behövs kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D i tillräckliga mängder från berikade produkter. Det kan behövas även om man äter mjölkprodukter och ägg.
Källa: Livsmedelsverket