Svensken blir allt friskare. Åtminstone om man studerar det så kallade ohälsotalet, det vill säga antalet dagar som ersätts av Försäkringskassan via sjukförsäkringen, antingen i samband med sjukskrivning eller sjukersättning.

Förra året fick svensken ersättning på detta sätt under i snitt 24,7 dagar, visar siffror från Försäkringskassan. Det är den lägsta siffran sedan 2001 och en rejäl minskning sedan förra året då Sveriges invånare ersattes för i snitt 26,2 dagar.

Men skillnaderna i landet är stora. Det friskaste länet av dem alla förra året var Stockholms län, vars invånare ersattes av sjukförsäkringen för i snitt 19,3 dagar, medan det sjukaste var Kalmar med 29,8 dagar.

Om man ser på kommunnivå är skillnaderna ännu större. I så fall är Danderyds och Lomma kommun de friskaste av dem alla med i genomsnitt 11,2 respektive 13,2 dagar. De kommuner med flest dagar, å andra sidan, var Gullspång och Ljusnarsberg med 40,9 respektive 44,1 dagar.

Detta kan te sig märkligt, eftersom man intuitivt kan tycka att ohälsan borde vara ”jämnt fördelad”. Så är det inte och anledningarna är flera, enligt Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan. En är att befolkningens ålderssammansättning, där en äldre befolkning undantagslöst är sjukare än en yngre, vilket kan få stor betydelse framför allt på kommunnivå.

En annan förklaring är socioekonomiska faktorer där starkare grupper, som är mer välutbildade och tjänar bättre, tenderar att vara friskare än dem med lägre socioekonomi. Arbetsmarknadens sammansättning har också betydelse.

Ju fler typer av arbeten det finns, som i Stockholm, desto lägre sjuklighet. Slutligen finns det också kulturella skillnader, där viljan att sjukskriva och förtidspensionera människor har varit större i vissa delar av landet än i andra.

Den långsiktiga trenden är dock att ohälsan gått ner i alla 290 kommuner de senaste 18 åren, inklusive Danderyd där detta tal minskat från 21,6 år 2001 till 11,2 förra året. På liknande sätt har det även minskat i Ljusnarsberg från 65,2 dagar till dagens 40,9.

Värt att observera är att ohälsotalet inte är ett direkt mått på sjukligheten, utan på hur många dagar som ersätts av sjukförsäkringen, även om det finns en stor korrelation mellan de båda, påpekar Peje Bengtsson.