Nancy López bor på privatägd jordbruksmark. I likhet med många andra som tillhör landets ursprungsbefolkning saknar hon laglig rätt till den mark hon brukar och bor på. Hon lever under ständigt hot om tvångsförflyttning.
Hon har hört historier om gångna tider när situationen var bättre.
– Min far berättade för mig att innan kunde de komma och gå, och stanna var de ville. Det var inget tal om privatägd mark, sojaodlingar och taggtråd. Alla var fria. I dag kallar de oss inkräktare, säger hon till IPS.
Nancy López tillhör wichifolket, en av 31 officiellt erkända ursprungsfolk i Argentina. Enligt officiella uppgifter utgör ursprungsfolken 2,4 procent av befolkningen på 44 miljoner. Experter och representanter för ursprungsfolk menar dock att den verkliga siffran är högre än så.
Nancy López, som är en av de lokala ledarna, säger att barnen inte längre vill tala wichi, eftersom när de gör det så behandlas de illa i skolan.
Beroende av skogen
Enligt en lag från 2006 så måste skolorna tillhandahålla tvåspråkiga lärarassistenter.
– Den tvåspråkiga assistenten får uppgifter som att kopiera papper eller göra olika ärenden. Han översätter knappt för barnen vad läxan innebär. Det finns mycket rasism, säger Nancy López.
Hon bor i samhället El Quebracho i närheten av staden Tartagal i provinsen Salta, längs en grusväg som sträcker sig mot gränsen till Paraguay.
Nancy López förklarar att familjerna slog sig ned här för sex år sedan, utan att ha något tillstånd.
Wichifolket och andra grupper som kommer från området har under historien varit beroende av skogen som försett dem med mat, medicin och timmer till bostäder.
Jordbruken breder ut sig
Men varje år minskar antalet skogar. Tillsammans med närliggande Santiago del Estero är Salta den provins som har drabbats värst av avskogningen under de senaste åren, genom att jordbruken breder ut sig. Främst gäller det odling av genetiskt modifierad soja som nu upptar mer än hälften av den odlingsbara marken i landet.
– När staden Tartagal växte så trängde den bort ursprungsfolkens samhällen, så vi ger oss av dit vi har möjlighet, förklarar Nancy López.
Hon berättar att familjerna blev tvångsförflyttade för några år sedan av omkring 200 poliser.
– Vi bodde längs vägen i omkring två månader, tills polisen hade gett sig av. Sedan återvände vi. Vi har ingen annanstans att ta vägen. Det här området var förr en skog. I dag är vi omringade av sojaodlingar, säger hon.
