DEBATT Klimatförändringar och utbredning av artificiell intelligens kräver större flexibilitet på framtidens arbetsmarknad. När fler behöver omskola sig för att möta ett samhälle i förändring behöver det gemensamma tillhandahålla hållbara lösningar. Därför bör Sverige införa fullt studiebidrag för studenter på utbildningsprogram vid svenska högskolor och universitet.
Vi vet att många människor redan i dag hamnar utanför samhällsutvecklingen därför att de inte har möjlighet att utbilda sig. Ett förändrat klimat tillsammans med utbredningen av artificiell intelligens tyder på att vi står inför en ökad arbetslöshet och vidgade klass- och kunskapsklyftor.
Sveriges CSN-system är på ett globalt plan i framkant, med avgiftsfria utbildningar och möjlighet att ta lån för att inte behöva arbeta och tjäna in en levnadsinkomst parallellt med studierna. Systemet infördes som ett verktyg mot social snedrekrytering och har delvis varit framgångsrik – men samtidigt misslyckats med att fånga upp personer från studieovana hem. Den väsentligt större låneandelen gör att vissa grupper i samhället inte vågar ta steget att utbilda sig eller känner sig nödgade att arbeta samtidigt, eftersom lånet kan innebära en stor risk. Det kan leda till sämre psykisk hälsa, ökad stress och en stor skillnad i kvalitet och grad av utbildning beroende på ekonomisk och social status.
Samtidigt riskerar konsekvenserna av ett förändrat klimat att påverka framtidens arbetsmarknad, bland annat då extrema väderfenomen riskerar slå ut industrier som vi i dagsläget är beroende av. Artificiell intelligens beräknas också ta över flera av dagens manuella jobb i framtiden, eftersom sysslorna anses kunna utföras snabbare och mer kostnadseffektivt av modern teknik än av människor. För att möta förändringarna kommer fler ingenjörer behövas inom områden som förnybar energi och klimatanpassade infrastrukturlösningar, samtidigt som det i tekniksektorn kommer att behövas större kompetens inom humaniora och samhällsvetenskap, för att öka förståelsen för människor och gruppbeteenden vid bland annat programmering av AI. Det innebär att fler kommer att behöva läsa på universitet eller högskola för andra gången i sitt liv.
För att förbereda befolkningen på denna omställning menar vi att det är dags för Sverige att införa fullt studiebidrag för studenter vid universitets- och högskoleprogram.
Systemet finns redan på flera håll i landet, men i de fallen handlar det om en arbetsgivare som betalar lön till anställda som vidareutbildar sig. Vi menar att det är det gemensammas ansvar att det finns en tillfredsställande kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Därför bör studiemedlen täcka kostnaderna snarare än enskilda arbetsgivare.
Att vi i Sverige har det väl förspänt med ett progressivt studiemedelssystem bör också ses som ett argument för förändring. Vi måste sträva efter att hela tiden bli bättre. Med dagens system missar vi till viss del de människor som det från början var tänkt att fånga upp. Införandet av studielön syftar till att nå dessa individer samtidigt som vi förbereder oss för en osäkrare framtid.
Är det inte dags att låta alla studera på lika premisser, och se till att studenter inte längre behöver leva på marginalen? Så rustar vi effektivast för en arbetsmarknad i förändring – och för ett mer upplyst och jämlikt samhälle.
