Barn under 16 år ska inte få personlig assistans i nuvarande form utan erbjudas ett nytt genom kommunerna, enligt ett av LSS-utredningens förslag. Men förslagen kanske inte blir av, det politiska stödet för att driva igenom dem verkar inte finnas.
– Min förhoppning är att förslagen går direkt i papperskorgen och att det tillsätts en ny parlamentarisk utredning, säger Bengt Eliasson, talesperson i LSS-frågor för Liberalerna.
Moderaternas talesperson, Camilla Waltersson Grönvall, invänder främst mot förslaget om att barn inte ska omfattas av personlig assistans utan vara hänvisade till nya insatser i kommunerna.
– Min bedömning är att det inte finns majoritet för det här i riksdagen, säger hon.
Kristina Nilsson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, tycker att det är oseriöst att avfärda utredningen rakt av, före genomläsning och analys.
– Men för oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att stödet till barn förbättras, det får absolut inte försämras. Vi kommer aldrig att medverka till något som försämrar för barn, säger Nilsson.
Sverigedemokraterna anser att det bra att utredningen föreslår att staten ska ta hela ansvaret för assistansen. Men barn ska rymmas inom den, de ska inte vara utlämnade till kommunala stödbeslut och skillnader i kompetens.
Utredningen som nu lagts fram har föregåtts av år av intensiv debatt och frågor om assistansersättning, svårt funktionshindrade barns hjälp med andning och sondmatning och diskussion om kostnader som ökar, påstått fusk och övervinster bland de privata assistansbolagen.
När utredningen tillsattes 2016 tryckte den rödgröna regeringen hårdast på att bromsa kostnader och föreslå besparingar och beordrade Försäkringskassan att bryta utvecklingen. Förra våren tog regeringen bort det uttryckliga sparkravet.
Men statens kostnad för assistans får inte bli högre än i dag, enligt direktiven. Utredningens förslag gör kostnaden i stort oförändrad. Kommunernas kostnader ökar, men staten ska ersätta dem för det.
– Jag föreslår inga besparingar, säger utredaren Gunilla Malmborg, som tog över utredningen hösten 2017.
Hennes arbete har kantats av kritik om att utredningen skulle vara på väg att rasera LSS-insatser för funktionshindrade och assistansersättningen.
– Jag förstår att det finns en oro och direktiven var ganska tuffa. Vi har hållit oss inom den ram vi haft, vi har inte kunnat utvidga insatser så att många fler kan få. Men alla som har insatser i dag kommer att få det även i fortsättningen, ingen blir utan, säger Malmborg.
I dag har knappt 20 000 personer personlig assistans genom den statliga assistansersättningen eller genom kommunen de bor i.
Ett av de viktigare förslagen handlar om att barn under 16 år inte ska beviljas personlig assistans i nuvarande form. I stället ska de hos kommunen söka det som utredaren kallar personligt stöd för barn, ett nytt LSS-stöd som kommunerna får utföra.
– Det ska ge ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge i dag, ett mer ändamålsenligt stöd, säger Malmborg.
Hon tänker sig att det i praktiken utformas som personlig assistans, men med kommunen som ansvarig. I stödet ska sådant som hjälp med andning och sondmatning ingå.
– Kommunerna ska garantera kvalitet och ge familjerna inflytande över utförandet.
Utredningen föreslår att personer som är över 16 år och har en psykisk funktionsnedsättning inte längre ska omfattas av personlig assistans. Den ska ersättas av insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.
Staten föreslås få ta hela ansvaret för den personliga assistansen. I dag är det delat mellan kommun och stat. Försäkringskassan föreslås få ansvara för besluten, den enskilde ska inte behöva ansöka på två ställen och gränsen på 20 timmar per vecka för att få ersättning tas bort.
Utredningen föreslår lägre schablonersättning för brukare som har, till exempel, sin sambo anställd som assistent. Kostnaderna för assistansen bedöms vara lägre där än hos brukare som inte delar hushåll med en assistent.
När debatten gick het om regeringens sparkrav 2016 sade det dåvarande ansvariga statsrådet att fusket var omfattande, en uppskattning på tre miljarder nämndes.
– Men vi har en mer nyanserad bild, fusk är ingen huvudfråga, säger Malmborg.
Drygt 1 600 färre med ersättning
Det totala antalet personer med beviljad assistans var i slutet av förra året ca 19 400. Cirka 4 900 av dessa hade fått assistans beviljad av sin kommun.
Antalet med beviljad assistans har sjunkit totalt sett de senaste åren.
Visserligen har antalet som beviljats assistans av sin kommun ökat något, men samtidigt har antalet med statlig assistansersättning minskat med cirka 1 600.
Antal med statlig assistansersättning:
November 2018: 14 531 personer
December 2017: 14 886
December 2016: 15 691
December 2015: 16 142
December 2014: 16 158
Minskningen förklaras främst av att färre beviljas ersättning.
Åren 1994–2014 steg däremot antalet berättigade, från 6 141 till 16 158. Ökningen beror bland annat på att lagändringar gjort att fler grupper fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat dem som fyllt 65 år, som har fått rätt att behålla den assistans de hade tidigare.
Antalet beviljade veckotimmar har ökat hela tidsperioden, från knappt 70 timmar per person 1994 till 128,5 timmar 2017.
Källa: Försäkringskassan och assistanskoll.se
Detta har hänt
2016: Försäkringskassan uppmanas av regeringen att bidra till att bryta kostnadsutvecklingen för den statliga assistansersättningen.
Försäkringskassan blir strängare i sin regeltillämpning, med stöd av tidigare domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär bland annat att sondmatning inte ses som ett grundläggande behov som ger rätt till assistans.
Maj 2016: Regeringen tillsätter LSS-utredningen, med uppdrag att föreslå besparingar inom assistansersättningen. I direktivet konstateras att kostnaderna ökat med 16 miljarder kronor på tio år.
Juli/augusti 2017: Utredaren, riksdagsledamoten Desirée Pethreus (KD), ber att få sluta. Till ny utredare utses Gunilla Malmborg.
Oktober 2017: Försäkringskassan varnar för att tusentals personer med personlig assistans kan få färre stödtimmar efter en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
November 2017: Regeringen presenterar ett åtgärdspaket med syfte att dämpa effekterna av tidigare vägledande domar. Innebär bland annat frysning av de omprövningar av rätt till assistans som normalt görs vartannat år. Tillämpning av assistenters väntetid och beredskap återställs.
December 2017: Socialstyrelsen rapporterar att barn i högre grad än vuxna påverkats negativt av Försäkringskassans strängare tillämpning av reglerna.
December 2017: Försäkringskassan rapporterar att en kraftigt växande andel får avslag på ansökan om statlig assistansersättning.
Februari 2018: Utkast till utredningsförslag läcker. Enligt arbetsmaterialet, som refereras i medier, ska funktionshindrade barn under tolv år inte längre få personlig assistans utan andra former av stöd.
Mars 2018: Lena Hallengren (S) efterträder Åsa Regnér (S) som ansvarig minister för bland annat funktionshindrades rättigheter.
April 2018: Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att sondmatning kan ge rätt till assistans.
Maj 2018: Utredningen får ändrade direktiv: Besparingar behöver inte längre föreslås.
Oktober 2018: Nytt utkast till utredningsförslag läcker. Utredningen sägs bland annat föreslå en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar i veckan, utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov.
December 2018: Övergångsregeringen lovar lagändring som gör klart att hjälp med andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov i bedömningen av personlig assistans.
10 januari 2019: Betänkandet överlämnas till övergångsregeringens Lena Hallengren.
TT
