Jonny Nord tar emot TT på bryggan i Arholma. En passbåtslinje förbinder ön med Björkö på fastlandet.
Under färden med fyrhjuling runt ön syns Alfridas härjningar tydligt. Stora, fallna tallar och granar med tre meter höga rotvältor kantar de smala, isiga vägarna.

Enligt Vattenfalls senaste prognos väntas strömmen inte tillbaka förrän den 25 januari.

– Sedan kvart över tolv den andra januari har vi haft strömlöst. Det tog runt en vecka innan Vattenfall fick upp ögonen för situationen här, säger Jonny Nord.

Jonny Nord är tillsynsman på Skärgårdsstiftelsen och något av en alltiallo på Arholma. Runt hälften av öns areal är naturreservat, som förvaltas av stiftelsen.

Ett 50-tal åretruntboende bor på ön, och som den ende med motorsågsbehörighet har Nord ägnat dagarna sedan stormen åt att åka runt ön och hjälpa sina grannar att röja.

– Det har kommit till den punkt då jag måste börja avfärda folk. I dag ville en kvinna ha hjälp att få bort ett träd som fallit över en lekstuga, men det är inte riktigt prioriterat nu, säger han.

Vattenfall har levererat tre 18 kilowatts dieselkraftverk till ön. Ett av dem används för att hålla Jonny Nords jordbruk med ett 50-tal kor igång, det andra används av polisens telefoncentral och det tredje av öns vandrarhem.

Elbolaget har nu fått mobilisera personal från hela landet. På Arholma möter TT Niklas Västerberg och Erik Granberg från Arvidsjaur, som är i färd med att resa fallna ledningsstolpar.

– Man måste ju hjälpa nollåttorna, skrattar Granberg.

Vattenfall har även helikoptrar på plats, för att få översikt över elledningarna och hjälpa till att röja träd med motorsågar som fästs på undersidan. Jonny Nord uppskattar att flera tusen kubikmeter skog fallit på Arholma och intilliggande Idö. Några säkra siffror finns inte än – att få översikt väntas ta flera veckor.

– Jag tänkte väl den där natten att det skulle falla några träd, men den här utsträckningen kunde jag inte föreställa mig, säger han.

Stämningen bland öborna är lugn – som vana skärgårdsbor har de en grundberedskap, och de flesta har fått upp egna generatorer till sina hus. Alla TT möter är dock ense om att stormen är det värsta de varit med om på ön.

– Den enda liknande storm jag kan minnas inträffade 1968 eller 1969. Men den vi hade nu var värre, säger pensionären Torbjörn Jansson.

Claes Örtendahl, också pensionär, sov bara en timme under stormnatten.

– Det lät som om en långtradare dundrade mot huset. Jag tittade ut på en av mina granar, och just då börjar den röra på sig. I nästa ögonblick hade den fallit över taket, säger han.

Öborna sätter ingen större tilltro till Vattenfalls prognoser för när strömmen ska komma tillbaka – men överlag är de förstående gentemot elbolaget.

– Vi är inte besvikna, de har skött det bra sedan resurserna väl kom ut. De visste ju inte hur allvarligt läget var till en början, säger Jonny Nord.

När han tar farväl vid bryggan, på väg till nästa undsättningsuppdrag med sin fyrhjuling, är han trots allt påfallande glad i hågen.

– Det är ingen som är uppgiven här, som ni ser.