En man på Åland har redan dött under skogsröjning i spåren av stormen Alfrida. Under röjningsarbetet efter stormen Gudrun 2005 miste elva personer livet. När vindarna bedarrat återstår, för skogsägare, ett arbete som kan innebära större livsfara än själva stormen.
Skogsägaren Stefan Lindskog är i färd med att utvärdera skadorna på sina ägor, sex kilometer norr om Rimbo i Uppland, när TT träffar honom.
– Jag har inte fått någon uppfattning om skadorna än, men jag ska ägna den närmaste tiden åt att gå runt i skogen och titta. Det tar nog ett par veckor innan jag hunnit runt till alla delar, säger han.
Skogen är full av hängande träd som utgör en stor risk.
– Det gäller att vara vaksam på dem som är på väg att falla. Man ska över huvud taget inte gå ut själv och arbeta utan motorsågskörkort och rätt behörighet, säger Lindskog.
Stefan Lindskogs vår kommer nu att gå åt till att röja upp i förödelsen, med hjälp av skogsmaskiner.
Många skogsägare kommer att inse att det krävs stora maskinella resurser, säger han.
TT: Vad kommer det här att kosta dig?
– Det återstår att se. Träden tas ju tillvara, men det är oftast de mest värdefulla bitarna som är avbrutna. Det kommer att bli ett intäktsbortfall. Transportkostnaderna blir också större än vid vanlig avverkning. Försäkringen täcker en del, men nog mest merkostnaderna för att få bort virket.
Stormen Alfrida fällde ovanligt många träd, i synnerhet i Upplands och Stockholms län. Många skogsägare står nu inför ett svårt röjningsarbete.
Riskerna med skogsröjning efter en storm är många och allvarliga. Den som inte har tillräcklig vana och kunskap ska över huvud taget inte ge sig på det.
– Det är väldigt farligt att arbeta i stormskadad skog. Träd hänger över andra träd, står på lut eller ligger i spänn, vilket innebär att de kan börja röra på sig okontrollerat när man sågar i dem, säger Hans Källsmyr, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.
Efter stormen Gudrun 2005 dog elva personer under röjningsarbetet, och 141 skadades, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. De flesta omkomna var egenföretagare.
Med tanke på farorna är det viktigt att ta hjälp av proffs i röjningen. Skogsstyrelsen uppmanar skogsägare att ta kontakt med sitt så kallade skogliga ombud för hjälp med avverkning.
– Säkerheten är väldigt viktig. Man ska överlåta jobbet till proffs, till skogsmaskiner, och framför allt aldrig jobba ensam, säger han.
I nuläget manas skogsägare till lugn och besinning.
– Se över din skog, bilda dig en uppfattning av skadorna och kontakta sedan ditt ombud. Det finns ingen akut brådska att kasta dig över det här jobbet, säger Källsmyr.
Deadline för röjning av stormskadad skog är den 1 juli. Detta då virke som ligger kvar till sommaren riskerar insektsangrepp, i synnerhet från granbarkborren.
För den som ska röja i större skadade skogsarealer är det viktigt att kontakta Skogsstyrelsen.
– Bedömer man att mer än en halv hektar skadats ska man göra en avverkningsanmälan till oss, precis när man avverkar som vanligt. Då handlägger vi anmälningarna i vanlig ordning, säger Hans Källsmyr.
Stormen Alfrida
Alfrida uppstod genom ett intensivt lågtryck som rörde sig från Island mot norra Skandinavien, för att sedan svänga sydost mot Finland och Baltikum.
Bakom lågtrycket blåste kraftiga och byiga nordvindar upp.
Vid flera kuststationer nådde vindarna orkanstyrka – högst hastighet, 38,5 meter per sekund, uppmättes vid Örskär i Upplands skärgård.
Även i inlandet förekom stormbyar – 25 meter per sekund uppmättes i Malung och vid Uppsala flygplats.
Som brukligt namngav SMHI Alfrida enligt almanackans namnsdagar. Stormen skulle egentligen ha hetat Svea, men namnet var upptaget av ett oväder år 2015.
Då förra stormen hette Knud var det nu dags för ett kvinnonamn, och därför föll valet på Alfrida, som har namnsdag den 3 januari.
Källa: SMHI
