– Jag tror att den här veckan blir oerhört avgörande, det är nu inför tredje omröstningen det finns möjlighet, nu kan man kompromissa och diskutera. Om det går till en fjärde omröstning, då blir det beslut under galgen, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

För att det verkligen ska hända något krävs det nu att partierna rör på sig ordentligt och är villiga till kompromisser, säger Demker.

– Något eller några partier måste släppa sina krav, annars går det inte. Man måste göra ännu mer, förflytta sig ännu längre. Jag kan tänka mig att fler frågor kommer upp på förhandlingsbordet nu. Man lovar fler utredningar och ytterligare diskussioner om viktiga frågor.

Kan komma besked

Än så länge är informationen knapphändig om vad som har sagts mellan partierna under jul- och nyårshelgerna, något Jonas Hinnfors, också han professor i statsvetenskap i Göteborg, anser skulle kunna tyda på att förhandlingarna är inne i ett känsligt läge.

– Det kan vara därför vi i princip inte vet något ännu. Det kan komma en presskonferens med besked vilken dag som helst.

Frågan om Centern och Liberalerna kan tänka sig att gå tillbaka till Kristersson har dykt upp många gånger de senaste veckorna. Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, tror inte att så blir fallet.

– När Lööf och Björklund röstade nej till Kristersson motiverade de det genom ett kraftfullt, ideologiskt ställningstagande som handlade om den liberala demokratins existens. Det är svårt att tänka sig hur de ska komma runt det, säger han.

Alla kan förändras

Jonas Hinnfors håller det inte heller för sannolikt att C och L väljer att komma tillbaka till sina allianskollegor. Men helt uteslutet är det inte, säger Hinnfors och pekar på Tyskland, där Socialdemokraterna efter valet 2017 till sist valde att sätta sig i regering med Kristdemokraterna trots att man hade lovat att det inte skulle ske igen.

– Jag tror i grund och botten att alla partier alltid kan ändra sig. I historien har man sett partier som gjort väldigt drastiska förändringar som man inte hade kunnat förutspå på förhand, givet vad man visste om dem sedan tidigare.

Hinnfors lutar dock, liksom Demker och Möller, åt att det blir Löfven som läggs fram i den tredje rundan eftersom en S-ledd regering med stöd av C, L och MP inte behöver luta sig mot SD, ett överordnat krav från de båda mittenpartierna.

Ny spelplan

Om det däremot skulle gå till en fjärde omgång i statsministeromröstningarna skulle spelplanen kunna komma att ritas om. I ett sådant läge är det inte omöjligt att nya konstellationer kan komma att bli aktuella, resonerar Tommy Möller och lyfter fram en regering med S och M, som skulle kunna bli det enda säkra alternativet till ett extra val.

– Argumenten mot en sådan regering brukar handla om att båda partierna ser varandra som huvudfiender och att det skulle gynna SD. Men i det läget som råder nu, med en stor frustration bland väljarna, skulle en sådan regering kanske i stället ses som ett sätt att ta ansvar och något väljarna skulle belöna. En sådan regering skulle också kunna motiveras med att den blir handlingskraftig och har möjligheten att driva igenom stora strukturförändringar.

– Men vi är inte där än.