Göteborg har ett par höga hus, och kommer snart ha fler. Idag är stadens högsta hus Gothia East Tower med sina 100 meter, men på Hisingen byggs Karlatornet som, när det är klart år 2021, kommer att vara 245 meter högt.  Vid Masthuggskajen planeras höga hus, i Gårda, vid Ullevi och det nya resecentret vid Gamlestadstorget är redan ett färdigt högt hus.

Att staden ska växa och rymma fler människor råder det ingen större debatt kring, men om det ska göras via höga hus eller på andra sätt är omdebatterat. Har Göteborg drabbats av höghushybris?

Ny bok lyfter höghusfrågan

Stadsarkitekten Björn Siesjö är en av redaktörerna till den nyutkomna boken Hus mot himlen hållbar hybris? (Bokförlaget Arena), som försöker reda lite i höghusfrågan ur olika vinklar. 
– Det var Gabriella Olshammar (fritidsforskare på kulturvård vid Göteborgs Universitet) som tyckte om att vi skulle göra en bok om höga hus. Det har varit mycket debatt om det då på sociala medier, så vi ville gräva ner oss i frågan och samla olika röster och lyfta olika synvinklar. Till slut fick vi ihop antologin som lyfter olika partsinlagor, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg och en av bokens redaktörer.
Förutom Gabriella Olshammar och Björn Siesjö är också Krister Olsson, docent i kulturvård vid Göteborgs Universitet, med som redaktör. Claes Caldenby och Gert Wingårdh är två av de som medverkar i boken med sina perspektiv, där Claes står för den mest negativa synen på höga hus.

"Väcker mycket känslor"

– Höga hus väcker mycket känslor, positiva och negativa, fortsätter Björn. Det har varit närmast en sanning att vi ska hålla den traditionella siluetten på Göteborg intakt. I många andra länder är det inte ens en debatt, i exempelvis Sydostasien bygger man högt. Punkt.  Och när London byggde den berömda gurkan bröts stadssilhuetten.

Claes Caldenby är en av de främsta kritikerna till det planerade 245 meter höga Karlatornet, och höga hus överlag. Han skriver i en debattartikel i Göteborgs Posten, tillsammans med Sören Olson och Jöran Bellman att Karlatornet är ett ”monument” över den ”expansiva byggherren” Ola Serneke och ifrågasätter det faktum att byggnaden kommer att synas över hela staden och att huset inte tar någon hänsyn till omgivande byggnationer. De menar att höga hus är ekologiskt ohållbara då produktionen är mycket resurskrävande och att husen skapar skuggor och vindproblem. Dessutom är de socialt ohållbara då det endast ger plats åt rika, anses Caldenby.

Björn Siesjö håller inte med. Han menar att Caldenby bestämde sig för 20 år sedan, då han gjorde en utredning om höga hus och han håller fast vid den ståndpunkten.
– Höga hus är varken bättre eller sämre ur hållbarhetssynpunkt, det beror inte på höjden utan på hur de byggs, säger Björn Siesjö.

– Men ja, det kan ju stämma att Ola Serneke gärna vill bygga ett monument. Han har just köpt tillbaka en hälftendel av projektet, eftersom hans tidigare partner NREP inte delade hans syn på att det skulle byggas oavsett lönsamhet, säger Björn och tillägger att den springande punkten är om detta negativt för staden och göteborgarna? Björn ser det som positivt, eftersom det bidrar till en delvis ny identitet och orienteringspunktför centrala Hisingen.

– Jag jämför med Malmö och torning torso, som trots att det är en helt otillgänglig byggnad för de som inte bor där, är ett torn som malmöborna tagit till hjärtat.

Karlatornet innehåller inte hyresrätter, men stadsdelen har ett stort inslag av hyresrätt menar Björn.
– De flesta bostadsrätterna i tornet är inte lyx för de rika, priserna startar på 2,5 miljoner kronor för 2 rum och kök.

Hållbara höga hus

Idag kan höga hus byggas på många olika sätt; med gröna tak och väggar, med vinturbiner som nyttjar vinden på hög höjd, med solpanelsväggar etcetera. Antony Wood, Vd för organisationen Council on Tall Buildings and Urban Habitat, som är en av författarna i boken. Han menar att höga hus kan möjliggöra hållbara livsstilar i framtiden genom sin möjlighet att koncentrerar användningen av mark, plats, infrastruktur och andra resurser.
Peral River Tower I Guangzhou, Kina, är ett exempel på en hållbar höghöjdsbyggnad, enligt Wood, med bland annat vertikala vindturbiner och solpaneler.

– Vi ( i Göteborg) kan inte säga nej till höga hus rakt av. De ger identitet och orientering i staden. Men det är bara på vissa ställen där det funkar, som vid Lindholmen, Järntorget, vid centralstationen och vid stadens entré vid Ullevi/Gårda. De ska inte finnas i det arkitektoniska centret. Inte heller i områden som Majorna, som har en väldigt stark identitet.  Vi ska ha dem i kluster, grupper, säger Björn Siesjö.

Är det mer hållbart att bygga högt?
 – Det är mer hållbart att bygga rimligt tätt, det måste inte vara högt. Göteborg har tidigare byggt glest och asfalterat halva landskapet. Vi uppmuntrar privatbilism och det är svårt att ta sig till fots.

Bra och dåliga höga hus

Vad är egentligen ett högt hus. Björn Siesjö menar att det är ett hus som är betydligt högre än sin omgivning. 
– Upptill 16 våningar får man bygga enligt brandreglerna, sedan måste man göra en funktionsutredning gällande brandregler. Så där blir det en gräns. Bygger man högre än 16 våningar hamnar det ofta på minst 24. 

Men de exempel vi har haft i Göteborg är inte Björn Siesjö så nöjd med.
– Vi har byggt många dåliga höga hus, exempelvis vid Lyckholms bryggeri eller Gothia tower- med tre på rad, det är lite Dallas över det hela, säger han.
Otterhall vid Skeppsbron tycker Björn är ett exempel på ett bra högt hus, eller det höga huset på Axel Dahlstörms torg, som byggdes på 1950-talet.
 – Det var Sveriges högsta hus när det byggdes. Men jag gillar Läppstiftet också, det är speciellt och lite bulligt i sin form.

I fredagens Syre Göteborg forsätter vi att titta vidare på Göteborgs kommande arkitektur, då med fokus på den nya arkitekturpolicyn.