– Det finns risk för att vi skapar en låglönesektor som kan vara väldigt svår att komma ur. En del kan få det jävligt fattigt, säger Tomas Berglund, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, till  Göteborgs Posten. 
Han forskar i arbetsmarknads- och arbetslivssociologi och är involverad i flera projekt vid institutionen som är på väg att sammanställas och publiceras. Ett handlar om polariseringen på arbetsmarknaden. 

Forskarna har undersökt fem yrkesgrupper under åren 1998 till 2015 i Sverige. Medan andelen jobb har ökat markant (400 000 jobb) i de två högsta yrkesgrupperna har andelen jobb minskat i gruppen nästa längst ner (100 000 jobb). Gruppen längst ned på skalan har inte påverkats nämnvärt, utan det är gruppen näst längst ned som påverkats kraftigt. Detta beror på stor del på att många av jobben tagits över av digital teknik och robotar.

Tomas är orolig över utvecklingen som gör att många kan fastna i låglönejobb med osäkra villkor som han menar gör det svårt att röra sig på arbetsmarknaden och att göra en klassresa. Samtidigt ökar jobben för de välutbildade vilket gör att klyftorna ökar, ett bakslag för den svenska modellen, menar Tomas, som också ser hur det hårdare arbetslivsklimatet ställer högre krav på målmedvetenhet och utbildning.

– Jag märker det även på mina studenter. De är mer nytto- och målinriktade än vad vi var på min tid. Vi var nog mer bildningsorienterade och behövde inte ha lika bråttom med att bestämma oss inför steget mot arbetsmarknaden. I dag är allt runt omkring så mycket tuffare och hårdare, säger Tomas Berglund till GP.