Mandatpingis, gal-tan-skala och whataboutism. Att det hölls val i Sverige 2018 märks i årets lista över nya ord.
– Ofta plockar man fram förslag som man lagt tidigare, men man ger dem ett nytt namn, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen.
De ska vara nya, så klart, men inte för nya, för de måste ha hunnit bli hyfsat etablerade och förekomma med viss frekvens i det skrivna språket. Nyorden alltså.
Och vill de in på den lista som sammanställs av Språkrådet och Språktidningen får de också gärna säga något om året som gått, som aquafaba, det spad från konserverade baljväxter som går att använda i stället för äggvita när man gör bakverk.
– Man använder oftast spadet från kikärtor och om man tänker på vad som händer med magen när man äter kikärtor så låter det kanske trevligare med aquafaba än bönvatten, säger Anders Svensson.
På årets lista finns 33 nya ord. I vanlig ordning är några av dem lånade från engelskan och många består av sammansättningar av ord som redan finns.
– Det är så vi bildar den stora massan av nya ord, genom sammansättningar av befintliga ordled. Många ord handlar om ny teknik och när vi importerar själva tekniken så följer ofta engelskan med, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språktidningen.
Här märks explainer och techlash, men även att dm:a, alltså att skicka ett direkt meddelande till någon på till exempel Facebook. Det är ett begrepp som sedan ganska länge är etablerat på sociala medier.
Samtidigt har det svenska språket gjort avtryck utomlands. Ola Karlsson lyfter fram två svenska ord som har tagit sig ut i världen.
– Ett exempel är plogga, alltså att jogga och plocka skräp samtidigt. Först lät det lite fånigt, men sedan visade det sig att många kommuner anordnade ploggingrundor. Nu har jag sett ordet på listor i Storbritannien och Norge, säger han.
– Dödstädning var nytt förra året och det har spritt sig till hela världen, mycket tror jag tack vare att det skrevs en bok om att dödstäda som har översatts till många olika språk.
Årets nyordslista präglas dock mer av inhemska händelser än av inflytande från den engelskspråkiga världen. Enligt Ola Karlsson har valrörelsen och den politiska debatten satt tydliga spår i svenskan. Här märks ord som flygskam och whataboutism, men också det smålustiga mandatpingis.
– Det fanns många fler, med det var mycket vi tyckte var för tillfälligt, som 1-2-3-lösning, eller lite för roligt, som Annieansen, säger Ola Karlsson.
Ofta används de nya orden för att ladda politiska utspel med värderingar.
– Man vill göra sin politik tydlig och på samma sätt är man mån om att svartmåla motståndarens politik. Det kan man göra genom att använda nya ord. Ett ord som inte kom med på listan var Stefan Löfvens servettskiss. Det är säkert många fantastiska idéer som har kommit till på servetter, men inte statsbudgetar, säger Anders Svensson.
Bland de personliga favoriterna framhåller Ola Karlsson ordet lårskav. Det går inte att äta, utan beskriver den irritation som kan uppstå mellan låren.
– Det här fenomenet måste ha funnits sedan stenåldern, men ordet är bara runt två år gammalt. Det är spännande att det plötsligt dyker upp i språket och med det kommer en rad produkter som lårskavsdeodorant som man kan pudra på för att minska problemet, säger Ola Karlsson.
33 ord på årets lista
Aquafaba: Spad från baljväxter
Beslutsblindhet: Oförmåga att upptäcka manipulering av åsikter och ställningstaganden.
Bokashi: Metod där matavfall komposteras genom fermentering.
Cyberhygien: Rutiner för sund it-säkerhet.
Digifysisk: Något som kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro.
Dm:a: Skicka direktmeddelande på exempelvis Instagram, Facebook och Twitter.
E-krona: Föreslagen digital centralbanksvaluta som allmänheten ska kunna handla med som ett komplement till kontanter.
Explainer: Kort film eller bildsekvens som förklarar ett visst skeende och som visas på nätet.
Flossa: Utföra dansrörelse där raka armar svängs från sida till sida samtidigt som höfterna svängs från sida till sida.
Flygskam: Känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga.
Förpappring: Organisationskultur där det ständigt ställs krav på dokumentation
Gal–tan-skala: Skala där politiska partier delas in efter olika värderingsparametrar.
Gensax: Teknik för att modifiera arvsmassa.
Incel: Person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar.
Intryckssanera: Ta bort sådant som riskerar att störa koncentrationsförmågan.
Lårskav: Hudirritation mellan låren.
Mandatpingis: Rösträkning där små förändringar gör att mandat studsar mellan olika partier.
Menscertifiera: Säkerställa eller intyga att det tas hänsyn till kvinnors menstruation på bland annat arbetsplatser.
Någonstansare och varsomhelstare: Person som har respektive saknar stark förankring till en viss plats.
Mikrootrohet: Det att svika en partner som lovats trohet, men där sveket betraktas som mindre allvarligt än en sexuell relation med en annan person.
Nollavfall: Strävan att inte producera något avfall som inte kan återvinnas eller komposteras.
Nätläkare: Digital tjänst där diagnoser ställs av läkare som har kontakt med patienterna över nätet.
Pyramidmatta: Matta täckt av uppstickande pyramidformer i gummi som placeras vid järnvägsspår för att förhindra att personer genar över spårområdet.
Självoptimering: Strävan efter att uppnå största möjliga förbättring.
Språkplikt: Krav på asylsökande att delta i undervisning i svenska.
Spårpixel: Datorprogram som kartlägger hur användare surfar på nätet.
Stöddjur: Djur som används för att ge emotionellt stöd vid bland annat resor.
Swishjournalist: Journalist som finansierar sin verksamhet genom bidrag som samlas in genom appen Swish.
Techlash: Reaktion mot stora företags dominans på internet och mot teknologins stora betydelse i vardagslivet.
VAR: System för videogranskning i fotboll.
Välfärdsbrott: Brott som går ut på att utnyttja bidragssystem.
Whataboutism: Argumentationsteknik som går ut på att bemöta kritik mot en viss företeelse med att jämföra den med en annan företeelse.
Listan sammanställs av Språkrådet och Språktidningen, som även har formulerat ordens definitioner.
