Misstanken, som just nu utreds av både åklagare och kommunal livsmedelskontroll, går ut på att utländsk honung kan ha sålts i grossistledet som om den vore svensk – och därmed till ett mycket högre pris.

– Marknaden betalar extra för honung med visst ursprung. Därmed finns ett incitament för att fuska, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.

EU har pekat ut honung som ett av de livsmedel det fuskas mest med.

Anmält som bedrägeri

En variant är just felmärkning, som går ut på att honungen påstås komma från ett visst geografiskt område, eller från vissa växter. Bluffen kan avslöjas av att pollen i honungen analyseras. Om det uteslutande kommer från växter som inte finns i Sverige, är honungen knappast svensk.

En sådan misstanke har uppstått efter en affär där en företagare i Värmland köpte honung för drygt en miljon kronor från ett annat svenskt företag.
Det är anmält som bedrägeri, säger kammaråklagare Rebecca Hällgren i Karlstad.

Hon leder polisens utredning, som ska klarlägga under vilka förespeglingar affären gjordes.

Samma importerade honung granskas också av livsmedelskontrollen i kommunen där det säljande företaget finns. Det måste gå att spåra varifrån livsmedel kommer, och vart partier tagit vägen.

Tillsätter socker

En annan form av fusk består i att man tillför socker, eller exempelvis rissirap, i något led av framställningen. Ett relativt förslaget sätt är att mata bina med sockerlösning. Det görs regelmässigt för att bisamhällen ska överleva utanför växtsäsongen i Sverige, men då inte i syfte att få honung.

Bina drar in sockret i kupans ramar, blandar det med nektar och bearbetar med sina enzymer, så att det blir väldigt likt honungen i övrigt till färg, konsistens och ph-värde. Det krävs avancerade analysmetoder för att avslöja, säger Pontus Elvingsson.

Resultatet, när socker tillsatts på något sätt, liknar äkta honung. För en genomsnittlig konsument finns risken att inte märka någon större skillnad. Men burken man köpt innehåller förstås inte den förväntade mängden av de ämnen i honung som beskrivs vara nyttiga eller hälsobringande.

Ovanligt i Sverige

Misstänkt fiffel med honung har bland annat stört handelsförbindelserna mellan USA och Kina, som är en av världens största honungsproducenter.

I Sverige bedöms genomfört fusk vara ovanligt.

– Men för några år sedan importerades socker med honungsarom. Vi bad kommunerna kontrollera hur detta såldes – och det var som honung, visade det sig, säger Pontus Elvingsson på Livsmedelsverket.

Pollinering hotas

Den största risken som fusket orsakar är att biodlare, till exempel i Sverige, kan slås ut ekonomiskt av oäkta produkter eller honung som framställts i länder med lägre produktionskostnad och sedan säljs dyrt under falsk flagg.

– Problemet är att, framförallt som näringsbiodlare, få lönsamhet i den konkurrensen, säger Thomas Dahl i styrelsen för branschföreningen Biodlingsföretagarna.

Det drabbar i så fall även odlingen av växter, som helhet. Medan bin samlar in nektar får de med sig pollen från en blomma till en annan, vilket gör att växterna utvecklar frukter eller frön och därmed lever vidare.

Värdet av detta uppskattas enligt NE till över en halv miljard kronor årligen i Sverige – om man bara räknar odlade växter.