Under 2017 tvingades Arlanda och Bromma flygplats att stänga luftrummet vid 17 tillfällen på grund av drönare. Flygtrafiken påverkades i omkring 30 minuter per gång.

Men under året som gått har inte en enda drönarincident inträffat, bortsett från en kortvarig utanför Linköping, enligt Luftfartsverket (LFV).

En rad olika åtgärder tros har gjort skillnad, bland annat har regelverket förändrats. Det har blivit möjligt att dela in den kontrollzon som sträcker sig flera kilometer runt en flygplats i sektorer vilket gjort att om en drönare befinner sig norr om flygplatsen har flyg fortsatt kunna landa eller starta från den södra delen.

– Det innebär inte att vi tillåter drönare men att vi kan hantera dem på ett annat sätt, säger Jan-Olof Ehk, flygsäkerhetschef vid LFV.

Lättare drönare får från och med i februari också flyga som högst 50 meter ovanför marken fem kilometer från en landningsbana. Samtidigt har myndigheterna gått ut vitt och brett och informerat om riskerna och reglerna med drönarflygning, vilket gjort skillnad.

– De här 17 stängningarna de hade på Arlanda och Bromma, jag har ingen siffra på hur många tusen passagerare som drabbades, men i år har vi noll så det betyder såklart jättemycket, säger Jan-Olof Ehk.

Utöver drabbade resenärer tillkommer kostnader för att flygplan ska cirkulera eller vänta på marken. Men framförallt kan drönare utgöra en säkerhetsrisk. Det finns händelser i Sverige då drönare befunnit sig på två kilometers höjd runt en flygplats.

– Man kan spekulera i att de ligger där uppe för att fotografera flygplan och det är fullständigt livsfarligt, säger han.

Ett flygplan gör en inflygning i omkring 350 kilometer i timmen och om ett 30 kilo tungt metallföremål skulle smälla in i cockpit skulle drönaren kunna åka rakt genom fönstret och döda piloten. Vad som händer om en drönare åker in i motorn är inte helt klart, flygbranschen har inte genomfört tester på drönare eftersom det är ett relativt nytt fenomen och dyrt att testa, enligt Ehk.

För att tvinga ner en drönare finns olika metoder. De kan störas ut så att de sakta faller till marken, de kan skjutas ner eller helt enkelt fångas in med nät från en annan drönare. Det är polisens uppgift och där finns resurser, enligt LFV.

Men om en händelse som den på flygplatsen Gatwick i Storbritannien skulle inträffa, där flera drönare tillsynes medvetet saboterat flygtrafiken, så finns inte samma skydd.

– Vi är förberedda att hantera enskilda drönare, men om det skulle ske i organiserad form så skulle vi kunna vara bättre förberedda, säger Jan-Olof Ehk.

Än har ingen sådan medveten händelse skett i Sverige men flygsäkerhetschefen utesluter inte att det kan inträffa i framtiden. För att ytterligare öka skyddet finns fler åtgärder.

– Jag tror man kan utveckla sensorer så att man känner till om det är drönare i närområdet. Och man skulle kunna få drönarna att sluta fungera inom vissa områden. Men är det terrorism lär de komma på något sätt att gå runt det, säger flygsäkerhetschefen.