I ett försök att bemöta SD och den framväxande nationalismen pratar den traditionella högern allt mer om medborgarskapet. Ambitionen, att flytta fokus från vem som är etnisk svensk till vad en svensk medborgare är, är positiv. Problemet är bara att delar av högern har en förvriden bild av vad en god medborgare är.

Ett konkret exempel är medborgarskapstest, något som finns i många västländer, men inte i Sverige. Idén växer dock i popularitet. Partier från L till SD står bakom tanken och även tidningar som Göteborgsposten och Expressen. Man ska känna till ett lands regler och kultur innan man ges medborgarskap, är argumentet.

Erfarenheter från andra länder avskräcker dock. I Storbritanniens ställs frågor som ”vad hette Storbritanniens första indiska restaurang?” och ”hur många fot hög är the London Eye?”. Hur kunskaper om turistattraktioner och restauranger gör dig till en bättre medborgare är oklart. I Danmark frågar medborgarskapstesten hur den danska grundlagen kan ändras. Frågan är visserligen mer relevant än höjden på en turistattraktion, men hur många svenskar skulle kunna svara på hur man ändrar vår grundlag?

Medborgarskapstest är en distraktion som gör att vi glömmer den verkliga frågan. Vad är en god medborgare? Ett krav som rimligen bör ställas på alla medborgare är att bidra till att upprätthålla och stärka demokratin. I det ingår exempelvis den moraliska plikten att rösta, men också att skrida till politisk handling på andra sätt.

Greta Thunbergs kamp för att lyfta klimatfrågan på agendan är ett utmärkt exempel på detta. Genom sin kampanj stärker hon inte bara klimatfrågan, utan vitaliserar också demokratin genom att inspirera andra att göra sina röster hörda.

Trots detta möter hon oerhört motstånd ifrån delar av högern, inte bara i sak, utan för att hon överhuvudtaget kampanjar. Barn ska vara i skolan, de ska inte ägna sig åt politik, hävdas det. Att hon tar sin medborgerliga plikt på större allvar än de flesta av oss är plötsligt ingenting värt.

Det tycks väldigt viktigt för vissa att invandrare är mönstermedborgare, samtidigt som man underminerar de strukturer i Sverige som bygger medborgarskap. Delar av högern vill skära ner på stödet till civilsamhället, vilket skulle försvåra för alla som i dag bidrar till sammanhållningen i sina lokalsamhällen. Utbildningsväsendet utformas för att serva arbetsmarknaden med lämplig arbetskraft, men våra skolor och universitet behöver också lära ut kultur, historia, filosofi och annan humaniora. Inte för att det är ekonomiskt lönsamt, utan för att vår demokrati behöver det. Att känna till vår egen och andra länders historia, att kunna analysera argument och förstå olika kulturers perspektiv är en förutsättning för att grupper ska kunna leva fredligt tillsammans.

Diskussionen om medborgarskapet behöver skifta fokus. Istället för att be invandrare lista de svenska landskapen borde vi fundera över hur vi stärker det gemensamma ansvarstagandet för vår demokrati.