SVERIGE Hon arbetar vid polisens nationella operativa avdelning (Noa) och har i uppdrag att rapportera till regeringen om människohandel i Sverige.

– Jag tycker att det är bra, kännbara straff, säger hon om Växjö tingsrätts dom mot sju män från Bulgarien.

Det är den fjärde människohandelsdomen i Sverige i år och de fyra domarna har avkunnats i vitt skilda delar av Sverige, konstaterar hon. Det som utmärker Växjödomen är dess omfång.

– Det är också första gången vi har så många som döms inom samma ärende. Sju stycken är ganska ovanligt, ofta är det bara två–tre stycken som döms samtidigt.

Spaning och avlyssning

Polisen använder i allt större utsträckning samma typ av metoder när det gäller människohandel med tiggare som vid andra spaningsbrott, till exempel spaning, telefonavlyssning och kameraövervakning.

– På så sätt har vi en hel del information när vi gör ett tillslag som vi kan matcha mot det som offren säger och det som de misstänkta säger för att se vem som är mest trovärdig.

Ett dilemma

Det ökar sannolikheten för fällande dom, men det är samtidigt ett etiskt dilemma att låta brottet pågå inför polisens ögon.

– Det är samma dilemma som vid människohandel för sexuella ändamål och prostitution, att människor utnyttjas medan man ser på. Vi kallar det för interimistisk passivitet, att man skjuter upp ett ingripande för att säkra bevisningen, säger Kajsa Wahlberg.

Alternativet, att ingripa i ett tidigt skede, leder oftast till att gärningsmännen slipper betydligt lindrigare undan.

Cecilia Klintö/TT