Infektionssjukdomar slår olika i samhället, enligt en ny svensk studie som presenteras i The Lancet Infectious Diseases. Socioekonomiska faktorer verkar ha stor betydelse.
Forskarna har tittat på 29 olika infektionssjukdomar i Sverige. Forskarna tog information om de smittade ur den nationella databasen Sminet och undersökte sedan var de smittade var födda, vilken utbildning de hade, om de arbetade och vilken inkomst de hade.
Totalt ingick nästan 174 000 fall mellan 2005 och 2014 i studien.
– Till exempel ser vi att människor med lägre utbildningsnivå, inkomst och arbetslösa har en större sannolikhet att drabbas av allvarliga bakteriella infektioner som till exempel kan ge blodförgiftning eller liknande, säger statsepidemiologen Anders Wallensten till Sveriges Radio Ekot.
Högutbildade och rika drabbas i stället oftare av mat- och vattenburna infektioner, vilket kan bero på att de reser mer utomlands.
Varför blodförgiftning var vanligare förekommande bland låginkomsttagare har forskarna däremot inget svar på.
– Men man kan ju spekulera i om det kan ha att göra med saker som alkohol, rökning, eller omgivningsfaktorer som trångboddhet och liknande och också kunskap i hur man skyddar sig mot sjukdomar, säger Anders Wallensten till Ekot.
Sjukdomar
Patienter med invasiva sjukdomar, blodburna infektioner, tuberkulos och antibiotikaresistenta bakterier var oftare arbetslösa, hade en lägre utbildningsnivå och lägre inkomst.
Sannolikheten att de drabbades av mat- och vattenburna sjukdomar var däremot lägre.
Källa: The Lancet Infectious Diseases
