Alfred Nobel instiftade inget pris i ekonomi, för det var ingen som tänkte på ekonomi som en vetenskap på hans tid. Ändå delas ett ekonomipris ut till hans minne, och i år gick det till William Nordhaus, som har räknat ut vad det kostar att rädda världen.

Det är dyrt, säger han. Vi kan begränsa skadorna, men vi har inte råd att se till att korallreven klarar sig och vi har inte råd att undvika världssvält.

William Nordhaus är professor i nationalekonomi med inriktning på klimatfrågor vid Yales universitet i Connecticut, och det han fick ekonomipriset för var en modell för att beskriva ”det globala samspelet mellan ekonomi och klimat” som Kungliga Vetenskapsakademien uttrycker saken.

Det handlar om hur mycket pengar det är värt att släppa ut ett kilo koldioxid, och med hjälp av den modellen har han räknat ut att Parisavtalet från 2015 går för långt. Att minska utsläppen så att temperaturökningen håller sig under två grader är inte värt pengarna, menar han. Men tre eller tre och en halv grad kan gå bra.

– Om vi agerar nu kan vi klara tre grader på ett relativt komfortabelt sätt, med 25–30 procents minskning av koldioxidutsläppen i närtid, säger han till SVT.

Själv ingår han förstås i det ”vi” som han tänker ska ha det komfortabelt. I motsats till de hundratals miljoner som inte längre kommer att kunna leva i Indien och på Arabiska halvön, eller i det översvämmade Bangladesh. Och i motsats till alla som inte längre kommer att kunna bruka jorden i Afrika. Till exempel.

Medan Nordhaus har tagit emot sitt pris och medan hans tankar om att låta temperaturen öka med drygt tre grader har diskute rats i bloggar och på debattsidor har Cop24 pågått. Världens länder har diskuterat hur vi ska kunna nå målen i Parisavtalet, och i dag, fredag, ska det vara klart.

Det svåraste, det som har tagit längst tid, var den fråga som har varit svårast under alla klimattoppmöten: pengar. Tidigare har de rika länderna lovat att bidra med 100 miljoner dollar i klimatbistånd, men enligt en ny rapport från OECD uppfyller de inte sina löften. Långt därifrån. Exakt hur långt är svårt att säga. Det är oklart hur man ska räkna eftersom länderna trixar med sina siffror för att komma billigt undan.

Det är absurt hur begreppen har bytt plats i huvudet på människor med makt. Pengar representerar värden, de är inte värden i sig själva. Man kan inte räkna på om det är värt pengarna att rädda världen, för utan den är pengarna ingenting. Vi kommer att få dela på de beboeliga områdena och den odlingsbara marken, och i en tre grader varmare värld kommer det inte att vara speciellt ”komfortabelt”. Kommer vi över två grader sätter pro cesser igång som sätter fart på uppvärmningen ännu mer. Det finns inga pengar som är värda det.

Enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, är det allra viktigaste för klimatet nu att behålla de tre stora regnskogarna och barrskogarna på norra halvklotet. Sedan han sa det har Jair Bolsonaro kommit till makten i Brasilien. Han kan tänka sig att vara kvar i Parisavtalet – så länge det inte påverkar hans kontroll över Amazonas, Anderna och Atlanten. Och nästa klimattoppmöte, som skulle ha hållits i Brasilien, får nu hållas någon annanstans. Kanske i Bangladesh, som skulle översvämmas i en tre grader varmare värld?

Vi behöver inte en ekonomisk modell som talar om för oss ifall vi har råd att rädda världen. Vi behöver börja leva så att världen har råd med oss.