TURKIET Vilka som låg bakom kuppförsöket är svårt att säga än i dag. Då och då grips mängder av bland andra militärer med påstådda band till den som Turkiet ser som kuppledare: predikanten Fethullah Gülen.

För Recep Tayyip Erdogan blev fiendskapen högst personlig; presidenten sade sig vara nära att själv falla offer för kuppmakarna.

Efterlyser bevis

Turkiet begär Gülen utlämnad av USA, där han bor sedan 1999. Men USA vill se mer bevis.

– Turkarna har skickat mängder med dokument till USA, men inga konkreta bevis, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Det innebär inte att han inte var inblandad. Å andra sidan kan det ha varit vem som helst med motiv.

Erdogan och Gülen brukar beskrivas som måttfulla islamister. De var tidigare allierade och byggde upp en maktbas inifrån staten som utmanade dåvarande militära och antireligiösa styre. Gülenister skaffade sig positioner inom militär, rättsväsende, polis och medier. Gülenisterna byggde också upp en social och religiös rörelse med skolor i Turkiet och runtom i världen, däribland Sverige.

Makt och pengar

1999 dök en film upp där Gülen manar anhängare att i hemlighet arbeta inom systemet ”tills ni når alla maktcentrum” och kan ta över staten. Predikanten hävdar att filmen är manipulerad.

2013 hamnade Erdogans parti AKP och Gülenrörelsen på kollisionskurs. Skolor förbjöds, medier stoppades och en stor bank konfiskerades. Men efter kuppförsöket 2016 skedde en veritabel häxjakt på gülenister, anser kritiker.
Gülen och hans anhängare har avfärdat alla anklagelser. Rörelsen säger sig inte vara politisk. Gülen, terroristanklagad av Turkiet, har också öppet tagit avstånd från terrorism.

– De är ute efter makt och pengar, men är för det inte per definition en terrororganisation, säger White.