MIGRATION FN:s migrationsramverk “Global compact on safe, orderly and regular migration” ska undertecknas i en tid där det internationella samfundet ställs inför en växande global humanitär kris, och där många länder försöker begränsa inflödet av migranter och flyktingar.

Men överenskommelsen är politiskt känslig. USA valde redan i slutet av förra året att dra sig ur de långvariga förhandlingarna, och även Österrike, Ungern, Tjeckien, Polen, Israel, Australien, Slovakien och Bulgarien har meddelat att de inte tänker underteckna det dokument som förväntas antas vid mötet i Marrakech.

Detta trots att 192 FN-länder, bortsett från USA, ställde sig bakom skrivelsen då den förhandlades fram efter flera år av förhandlingar, i juli i år.

Att motståndet är så starkt är än mer förvånande med tanke på att migrationsramverket inte är rättsligt bindande – till skillnad från FN:s flyktingkonvention som ratificerats av i stort sett alla FN:s medlemsländer, även om inte alla följer den.

FN:s språkrör Stephane Dujarric uttryckte besvikelse över att så många länder hoppat av inför mötet i Marocko:

– Jag anser att det är beklagligt att ett antal länder gått ifrån det som man redan kommit överens om här i New York, när ramverket fastställdes. Jag vill återigen påminna om att detta inte är ett juridiskt bindande avtal. Det här är riktlinjer för hur länder ska hantera migrationen.

Joseph Chamie, som tidigare var chef inom FN och är expert på befolkningsfrågor, säger till IPS att den konferens som nu hålls i Marocko ändå ska ses som ett stort framsteg. Detta trots att så många länder valt att inte delta, samtidigt som oppositionspartier i många fler länder kritiserar undertecknandet av migrationsramverket. Det, tillsammans med att USA valt att inte vara med, kommer enligt Joseph Chamie att få negativa konsekvenser.

– Det kommer även att vara problematiskt för EU att ländernas åsikter om ramverket skiljer sig åt och att en del av medlemsländerna inte deltar vid mötet. Det är ovanligt att så många länder väljer att inte delta vid en FN-konferens, och detta kommer att försvaga ramverket, säger Joseph Chamie.
FN: särskilda sändebud för internationell migration, Louise Arbour, säger till nyhetsbyrån AP att hon är ”mycket besviken” över att vissa länder valt att hoppa av. Hon påpekar samtidigt att ramverket inte innebär att ”något land tvingas göra någonting som man inte vill”.

På global nivå beräknas samtidigt 1 av 70 människor befinna sig i en krissituation och över 130 miljoner väntas vara i behov av humanitär hjälp under nästa år.

Nyligen påpekade Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, IFRC, i ett uttalande att migration alltid har varit en känslig fråga, men att den på senare år har blivit allt viktigare i många länder, där frågan till och med dominerat val. Detta har i sin tur gjort att regeringar i vissa länder för att motverka migration har begränsat människor möjligheter att få tillgång till livsavgörande service. IFRC understryker att stater har rätt att utforma sin egen migrationspolitik, men påpekar samtidigt att alla migranter och flyktingar också har rättigheter i enlighet med internationella lagar.

Joseph Chamie säger att även om migrationsramverket bygger på frivillighet så slår det också fast vilka normer som ska gälla för den globala migrationen, vilket är ett viktigt mål i sig.