Sommaren 2004 satt Henrik Lund tillsammans med några vänner och diskuterade hur arbetsmarknaden såg ut. Efter 90-talets tuffa ekonomiska situation med hög arbetslöshet var trycket på Arbetsförmedlingen hårt.

– Man kan likna det som hände då vid Migrationsverkets problem med att ta emot människor i dag, det är mer fokus på kontroll och att administrera människor, säger Henrik Lund.

Där och då växte idén till Salo, Sveriges anställningslösas landsorganisation fram.

– Vi vänder oss inte bara till dem som är arbetslösa, utan till alla som står utanför arbetsmarknaden. Till exempel sjukskrivna, studerande och deltidsarbetande.

En annan människosyn

Salo är en helt fristående organisation som arbetar för att skapa ett samhälle i balans mellan arbete, livskvalitet och miljö. Målet, säger Henrik Lund, är att utveckla samhället och den människosyn som följer med det industrialiserade samhället; att människan enbart är arbetskraft och konsumenter, eller en kostnad.

– Det handlar också om att inte skuldbelägga dem med en annan syn, utan se att de är människor som definierar verkligheten på olika sätt, och som ser andra saker som är viktiga. Vi måste diskutera det som är viktigt. Politiker pratar, förutom om ökad tillväxt, bara om människan som arbetskraft. Trots att vi vet att det i framtiden inte kommer att finnas lönearbete till alla, på grund av större befolkning och mer maskiner som kan arbeta åt oss. Vi måste hitta andra sätt. En ny fördelningsmodell, en som inte utgår från en negativ människosyn, säger han.

Definitionen av arbete

Ett sätt att kunna förändra arbetsmarknaden är att ändra synen på vad som räknas som arbete.

– I dag definieras det som arbete om man som anställd tar hand om andras barn, men inte sina egna. Vi anser istället att arbete är mer än bara lönearbete. Tar man hand om sin trädgård tar man också hand om moder jord. Det borde man få lön för, säger Henrik Lund.

Han påpekar att politiker från vänster till höger talar om solidaritet, frihet, jämlikhet, långsiktig hållbarhet, minskad miljöpåverkan med mera, samtidigt som de ställer sig bakom ett ekonomiskt system som motverkar dessa.

– Det ger dubbla budskap som späder på politikerförakt och alienation, säger han.

Han berättar att Salo förespråkar basinkomst.

– Det är ett alternativ. Det finns forskning som visar att människor som upplever ekonomisk trygghet har större tendens att samverka med andra, säger han.

Dagens konkurrensbaserade system motverkar samverkan.

Diskriminering

Organisationen försöker hjälpa de människor som har fallit mellan stolarna, och genom det även visa på behovet av att samverka. Ett exempel var när de tidigare bedrev ett Fas 3-projekt för att ge människor en fristad. Projektet var lyckat.

– Många upplevde en utveckling på olika sätt, både i kompetens och självförtroende. Vi försökte poängtera för Arbetsförmedlingen att ett samarbete behövdes för att hjälpa individerna. Men de var inte intresserade utan de såg oss bara som en förlängd arm. Det ledde till en brytning. Vi kunde inte acceptera att sälja vår själ, säger Henrik Lund. Henrik berättar att de också jobbar med dagens ekonomiska samhällssystem, som han menar skapar utanförskap.

– Det skapar en strukturell diskriminering och jag har gjort anmälningar till DO. Till exempel att banker vägrar arbetslösa att ta lån, trots att de har aktivitetsstöd. Diskrimineringslagen anser inte att arbetslösa är en grupp men i Europakonventionen om mänskliga rättigheter står det att man inte får diskriminera på grund av ”[börd eller] ställning i övrigt”. Det ville jag testa, men Diskrimineringsombudsmannen valde att inte ta upp ärendet, säger Henrik.

Balans eller tillväxt

Henrik Lund säger att han hellre pratar om balans än om tillväxt i samhället. Han säger att ordet tillväxt har fått en positiv klang, men att det i själva verket hindrar människor från att må bra.

– Det ekonomiska systemet urlakar samhället på pengar. Konsekvensen blir en ökad arbetslöshet och skuldsättning. Tillväxtekonomin är orsaken till klyftorna i samhället och den gör att egoismen får fritt spelrum.

Han menar att den räntebärande ekonomin är byggd på att alla pengar från början skapas av krediter. Men om 100 procent är krediter, var kommer pengar till räntorna från?

– Det är ett slags pyramidspel. Både privat och offentlig sektor ska gå med överskott, pengarna måste tas från något och de tas från medborgarna. Vissa blir arbetslösa och andra fortsätter arbeta och ökar skuldsättningen. Från att konsumtionen har varit ett medel för att nå mål har konsumtion blivit målet.

Ger praktisk hjälp

Henrik beskriver Salo som en ö i den ohälsosamma sjön. Där deras främsta uppgift går ut på att hjälpa de människor som håller på att drunkna. Sedan försöker de hitta kanaler till olika myndigheter och aktörer inom civila samhället som kan hjälpa till. De arbetar också för att skapa förutsättningar inom det system som redan finns.

– Vi följer med till myndigheter, ringer runt och hjälper till att till exempel skriva överklagan. Myndigheterna inser inte att människor som mår psykiskt dåligt upplever att de inte får den hjälp de har rätt till.

På Salo utgår de från varje människas behov och situation.

– Vi hjälper dem att förstå systemet och strukturera upp problemet. Vi analyserar om det är individuella faktorer, sociala faktorer, eller till och med formella faktorer. Ofta har man en väldigt tuff situation när man kontaktar oss. Man har dragit ut på tiden, vill inte se att man har ett problem. Men det är mänskligt att inte vilja ha sådana problem.