Nu inleds det viktigaste internationella klimatmötet sedan Parisavtalet slöts för tre år sedan. Avtalet ska få kött på benen i en regelbok för att kunna fungera. Men gamla motsättningar har kommit upp till ytan på nytt, och det lär bli ytterst svårt att nå ett bra resultat.
En regelbok är nödvändig för att avtalet ska kunna genomföras och är tänkt att bli klar under mötet som äger rum Katowice i Polen. I den ska det exempelvis preciseras hur länderna ska redovisa sina utsläpp. Annars går inte siffrorna att jämföra.
Men den gamla striden mellan i-länderna och de så kallade u-länderna har blossat upp på nytt. Flera av u-länderna anser att de inte kan rapportera lika detaljerat som EU och USA.
Stora stötestenen
Till saken hör att utsläppsjättar som Kina, Indien och Brasilien räknas in i u-ländernas skara. De vill inte ställa upp på kraven som gäller för i-länderna.
– Ansvarsfördelningen är den stora stötestenen. Vi har varit igenom detta många gånger förr, men konflikten kommer ständigt tillbaka, säger Mathias Fridahl, miljöforskare vid Linköpings universitet och analytiker vid tankesmedjan Fores.
Troligen kommer man ändå att kunna enas om någon form av text, men den kommer att vara halvfärdig och man kommer därför att tvingas fylla i hålen vid senare tillfällen.
Ont om tid
Samtidigt står det klart att det börjar bli oerhört ont om tid för att mänskligheten ska kunna förhindra dramatiska temperaturhöjningar på jorden.
I samband med Parismötet lämnade länderna som omfattas av FN:s klimatkonvention in frivilliga löften och åtaganden om utsläppsminskningar. Dessa räcker dock inte till. De skulle innebära att genomsnittstemperaturen på jorden stiger med 3,2 grader till år 2100 – en höjning som kan få allvarliga följder för livet på jorden.
Det krävs med andra ord att man enas relativt snabbt om att skärpa alla åtaganden – åtminstone de åtaganden som de största utsläppsländerna, framför allt Kina och USA, har lagt fram. Hur detta ska gå till är än så länge oklart.
Fakta: Klimattoppmötet COP24
FN började med klimattoppmöten COP (Conference of the Parties) 1995 med COP1 i Berlin. Nu är det dags för COP24 i staden Katowice mitt i koldistriktet i södra Polen.
Mötet pågår den 2–14 december. Cirka 30 000 deltagare från nästan 200 länder väntas dit. Världens miljö- och klimatministrar medverkar mestadels andra veckan. Sverige skickar en delegation med cirka 40 personer, varav flera ministrar.
COP24 ses som det viktigaste sedan COP21 i Paris 2015. Där enades länderna om att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, med målet att nå 1,5 grader.
195 länder har skrivit på Parisavtalet. I Katowice blir uppgiften att förhandla fram hur Parismålen konkret ska uppfyllas.
Källa: Regeringen, COP24, FN
Fakta: Parisavtalet
I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” 2 grader Celsius, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader – det så kallade 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.
Källa: FN-förbundet
