Ukraina stänger gränsen för alla ryska män mellan 16 och 60 år.
Åtgärden är en eskalering av spänningen mellan länderna, men president Petro Porosjenko säger att det är ett viktigt steg för att förhindra en rysk invasion. Ukraina har dock ingen reell möjlighet till väpnade motangrepp, anser expert.
UKRAINA/RYSSLAND – Det här är åtgärder som ska hindra Ryssland från att bilda privata arméer här, som är de facto-representanter för den ryska armén, förklarade Porosjenko när han presenterade beslutet.
– Vi kommer inte tillåta dem att utföra de militära insatser som de försökte med 2014, fortsatte han med referens till Rysslands annektering av Krim 2014 och det ryska stödet till separatistgrupper i östra Ukraina.
Samtidigt har Ryssland fört de ukrainska besättningsmän som frihetsberövades vid Azovska sjön i slutet av veckan till Moskva, där de har placerats i fängelse, rapporterar den ryska tv-kanalen Rain.
– Det här tolkar jag som en upptrappning från rysk sida. De menar att tillgången Azovska sjön är något som dikteras av dem medan Ukraina anser att Ryssland bryter mot det avtal som de båda länderna ingick 2003 och som gav båda länderna tillgång till sundet, säger Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.
Undantagstillstånd
Upptrappningen runt Azovska sjön började i söndags när Ryssland beslagtog tre ukrainska örlogsfartyg och deras besättningar i Kertjsundet i Svarta havet.
Enligt Moskva hade fartygen kränkt ryskt territorialvatten, men åtgärden har fördömts av regeringar i väst.
I onsdags undertecknade Ukrainas president Petro Porosjenko en lag om undantagstillstånd i landet. Efter beskedet började ukrainska soldater gräva skyttegravar och packa ryggsäckarna med nödransoner och ammunition. Som svar meddelade det ryska försvarsdepartementet att man kommer att placera ut nya luftvärnsrobotar på Krimhalvön.
Jan Hallenberg poängterar att Ryssland har brutit en rad avtal i konflikten mot Ukraina och att den ryska regeringen även denna gång vill signalera vem det är som håller i taktpinnen. Men han spår samtidigt att det även finns ett intresse hos Ukrainas president att visa handlingskraft.
– Man kan inte bortse ifrån att det är presidentval i Ukraina om ett par månader och Porosjenko ligger inte så bra till, därför kan det vara så att han har ett behov av att slå på stora trumman.
Stort EU-stöd
Porosjenko har sagt att han vill att Nato ska skicka flottstyrkor till Azovska sjön och även sökt ökat stöd från europeiska ledare. Utrikesministrarna från Natos 29 medlemsländer kommer möta sin ukrainska motpart, Pavlo Klimkin, nästa vecka.
Men Jan Hallenberg håller det för osannolikt att Nato skulle ingripa och hjälpa Ukraina, som inte är medlem i Nato. Och risken för att situationen utvecklas till en fullskalig, våldsam konflikt är fortsatt låg, säger han.
– Ukraina skulle inte ha en chans i en väpnad konflikt med Ryssland. Det är svårt för Porosjenko att göra mer än det vi ser nu. Han kan vidta administrativa åtgärder som att stoppa ryska män från att ta sig in i landet samt vädja om hjälp, det är ungefär så långt det sträcker sig.
Under fredagen gick presidenten även ut med att EU har gett Ukraina ytterligare 500 miljoner euro i det stödprogram som inleddes våren 2015 och som hittills omfattat nära 40 miljarder kronor.
USA:s president Donald Trump har avbokat ett möte med sin ryske kollega Vladimir Putin under det pågående G20-mötet i Buenos Aires, med hänvisning till konflikten.
Putin själv fördömde under mötet i Buenos Aires västs ”illvilliga” sanktioner mot Ryssland.