I Sverige råder bostadsbrist. Kommunerna ger klartecken åt nya projekt – ändå tar det flera år innan nya hem står klara att flytta in i. En ny granskning gjord av Dagens Nyheter visar att byggherrar agerar bromsklossar för att upprätthålla höga priser.
5,5 år är snittet från det att en detaljplan vinner laga kraft och en bygglovsansökan har skickats in. I flera fall kan det ta tio år, vilket visar på en alldeles för utdragen process för den som vill springa jämsides med Boverkets önskan om 88 000 nya bostäder per år fram till år 2020. Under 2015 byggdes 34 600 bostäder.
DNs granskning har fått bostadsminister Peter Eriksson (MP) att reagera:
– Jag är inte förvånad över att det tar lång tid att bygga. Det har vi vetat om. Men jag är förvånad över att en så stor del av tiden handlar om att man från byggherrarnas sida väntar och delar upp det i etapper, säger han.
Eriksson önskar nu i stället se över kommunernas förmåga och möjlighet att ta större kontroll över processen med detaljplaner, bland annat genom kortare giltighetsperioder.
Kommuner har visserligen redan möjligheter till att korta giltighetstider för olika byggprojekt, men bostadsministern anser att saken bör utredas inför eventuella regeländringar för att i slutändan förkorta tidsspannet från ritningar till första spadtaget.
Men enligt Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH, handlar det inte bara om politik – utan i lika hög utsträckning om marknadsintressen:
– Företagen vill inte få ut för många bostäder på marknaden samtidigt. Ju större efterfrågan är, desto högre priser kan du få. Det är så marknaden fungerar och det gäller ju egentligen oavsett om det är bostäder eller glass, säger han till DN.
