År 2006 fick Göteborg sitt första miljömål, som handlade om att begränsa klimatpåverkan. Därefter tillkom fler mål fram till 2011, då det tolfte och sista klubbades igenom. Målen bygger på Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål, varav Göteborg har valt ut de tolv som anses viktigast för staden och utifrån dem formulerat sina egna, lokala mål. Utöver dessa finns också 36 delmål med olika slutdatum.

Några år senare, 2013, antog Göteborgs stad ett miljöprogram som slår fast vad staden vill uppnå på miljöområdet. I programmet ingår de tolv miljömålen, samt sju så kallade åtgärdsstrategier som man valt att arbeta med för att nå målen. Dessa åtgärdsstrategier konkretiserades i sin tur i en handlingsplan för miljön, som innehöll närmare 200 punkter.

Men trots alla dessa punkter i handlingsplanen bedömer man alltså att fem av målen inte kommer att nås. De resterande sju anses vara möjliga att klara – men det krävs att ytterligare åtgärder sätts in. Av de 36 delmålen bedömer man att sex kommer att nås: 19 kan nås med ytterligare åtgärder och 11 blir mycket svåra att nå. Och så har det låtit i alla de uppföljningar som gjorts genom åren.

Uppdaterad handlingsplan

I slutet av oktober i år antog staden en uppdaterad version av den tidigare handlingsplanen för miljön. Den nya varianten innehåller 189 åtgärder som ska bidra till att målen nås. Den gäller för Göteborgs stads samtliga nämnder och styrelser och är ett till synes genomarbetat dokument: i anslutning till var och en av åtgärderna finns tydligt angivet vilka miljömål som berörs, vilken styrelse eller nämnd som är ansvarig, vilka eventuella samarbetspartner som är inblandade samt vilket styrdokument som är kopplat till åtgärden.

Som sagt, en gedigen plan. Men är åtgärderna tillräckliga? Har den nya planen anpassats efter vad vi vet i dag – det vill säga att det ser allt annat än bra ut på miljöområdet?

– Jag skulle vilja säga så här: det här är en uppdatering light. Alla åtgärder som finns i handlingsplanen är jättebra, men jag tror i ärlighetens namn att ganska få av dem har väsentligt annan karaktär än de tidigare, säger Helena Norin.

Göteborgs stads miljödirektör Anna Ledin, som är högsta ansvariga tjänsteman inom miljöförvaltningen, instämmer: den nya handlingsplanen är inte så annorlunda jämfört med den tidigare. Redan genomförda åtgärder har tagits bort; åtgärder som visat sig vara för svåra har strukits eller omformulerats; en del nya har lagts till.

– Vi har uppdaterat den plan som beslutades 2013 och putsat på åtgärderna ytterligare litegrand. Men jag kan inte säga att den här är mycket kraftfullare än den tidigare.

Har inte alltid rådighet

Men när vi så länge vetat vartåt det barkar, varför är inte den nya handlingsplanen mer långtående än den förra?

– Det är klart att vi alltid vill ha så effektiva åtgärder som möjligt. Samtidigt ska det också vara realistiskt att genomföra dem med de resurser vi har. Vi har heller inte rådighet över allt som krävs för att nå miljömålen, utan det här är stadens miljöbidrag. Det måste till mycket mer, säger Anna Ledin.

Kraftfull eller inte – nu har Göteborgs stad i alla fall en ny handlingsplan, som tydligt anger vilken nämnd, styrelse eller bolag som ansvarar för respektive åtgärd. Men innebär det att åtgärderna med säkerhet kommer att genomföras?

– Även om planen har fastställts i kommunen kan det så klart hända att förvaltningar ändå inte jobbar med dem, eller att det tar längre tid än man beräknat. Om man ser historiskt finns det lika många förklaringar till varför olika saker inte genomförts som det finns åtgärder, säger Helena Norin.

Så det är alltså inte obligatoriskt att genomföra de här åtgärderna?

– Det enda som är obligatoriskt är sådant som lagstiftningen kräver. Men å andra sidan, det är beslutat av kommunfullmäktige så på det sättet är det ju bindande.

Orealistiska mål?

Man kan förstås diskutera enskilda åtgärder i handlingsplanen i evigheter. Men det vi egentligen bör fråga oss är kanske: är målen ens möjliga att uppnå? Ta till exempel delmålet om att utsläppen från göteborgarnas konsumtion ska minska.

”2035 ska göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person.” Det här är ett mål som många av Göteborgs stads politiker är stolta över. Men att vi ska vara nere på 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person om 17 år, när vi i dag ligger vi på runt 8 ton? Inte så konstigt att miljöförvaltningen bedömer att målet blir mycket svårt att nå även om fler insatser sätts in.

Är miljömålen orealistiska från början, och i så fall – varför?

– Miljömålen säger vad vi behöver långsiktigt för att kunna överleva på den här jorden. De måste få vara högt satta och vi måste försöka uppnå dem. Vi kan inte tänka ”vi orkar inte det här, vi sänker målet”. Vi behöver tvärtom lägga i en högre växel, säger Helena Norin.

Men hur ska man orka arbeta mot ett mål som, enligt alla prognoser, ändå inte kommer att nås? Det kan vara nedslående även för den mest optimistiske.

– Den frågan är helt relevant. Om jag aldrig känner att jag ens närmar mig, då känns det som en ökenvandring och det ska det inte göra. Miljöarbete ska kännas inspirerande och hoppfullt.

Nyckeln ligger i att jobba med delmål, menar hon. Att få känna ”nu har vi i alla fall kommit så här långt”.

– Det inger också hopp i en organisation att se att man är på väg.

Turism kontra miljö

Helena Norin menar att det är viktigt att miljömålen förankras i alla stadens verksamheter. Alla behöver förstå varför man ska arbeta för att uppnå dem – det är A och O för att faktiskt få saker gjorda, tror hon. I dag kan miljöarbete ibland snarare uppfattas som en extra pålaga.

– Det gäller inte hela staden, men ofta finns attityden att miljöarbete kostar extra. Jobbar man på trafikkontoret är man van att ta hand om vägar och gator; då ska du se till att bilarna kan köra på as falt, om jag får raljera lite. Miljöfrågorna är inte tillräckligt integrerade och får inte tillräcklig makt inom alla förvaltningar.

Och det handlar inte enbart om att vissa förvaltningar är ovana vid att förhålla sig till miljöaspekten. Inte sällan står deras uppdrag i direkt konflikt med miljöfrågorna. Ett tydligt exempel på det är turismfrågan. Bolagen Gotevent och Göteborg och company har som sitt huvuduppdrag att öka stadens attraktivitet och locka fler besökare – besökare som ofta tar flyget hit. Samtidigt har staden ett miljömål som säger att vi kraftigt ska minska koldioxidutsläppen.

– Där har man en direkt målkonflikt, säger miljödirektör Anna Ledin.

Den typen av målkonflikter tampas staden ständigt med, fortsätter hon, men menar att stadens olika verksamheter trots allt är bra på att väga in miljöhänsyn.

– Jag har ingen helhetsbild, men jag tycker generellt sett att de är duktiga på att ta in miljöfrågorna i den mån de kan. Men vi har olika huvuduppdrag, och då är det klart att miljöfrågorna inte kan vara längst fram hela tiden. Grundskoleförvaltningen måste till exempel i första hand tänka på att man ska utbilda barn och unga.

Miljö- och klimatchef

Och kanske är det här vi hittar den stora knäckfrågan. Går det att bygga en hållbar stad och nå miljömålen med dagens organisation? Helena Norin tror inte det.

– Jag tror att alla förvaltningar och bolag måste ha miljöarbete som en del av sin kärnverksamhet för att det faktiskt ska hända någonting. Jag skulle önska att det stod tydligare inskrivet i varenda förvaltnings reglemente att de har som en huvuduppgift att verka för att miljömålen uppfylls.

Vad krävs för att det ska ske?

– Att bestämma ett nytt reglemente för en förvaltning är ett beslut som tas av kommunfullmäktige.

Helena Norin skulle också vilja att varje förvaltning och bolag hade en koldioxidbudget att förhålla sig till, precis som en ekonomisk budget. Dessutom borde varje förvaltning ha en miljö och klimatchef, tycker hon.

– Det borde vara lika naturligt att ha en miljö och klimatchef som att ha en HR-chef.

Driver du de här frågorna?

– Jag har nämnt det för kommunstyrelsen. Men hur förvaltningarna ser ut är en fråga för direktörerna, det ska vi politiker inte lägga oss i så mycket. Frågan om en koldioxidbudget lyckades jag inte få med mig resten av de rödgröna på, jag tror att de upplevde det som för tekniskt. Men det kanske är något vi får se längre fram.

Arbeta på nytt sätt

I sin senaste uppföljning skriver miljöförvaltningen att många framsteg har gjorts mot ett hållbart samhälle, men att omställningen går för lång samt. Därför kan det finnas anledning att omvärdera hur dagens arbete bedrivs, menar man:

”Med deadline i sikte så börjar det även bli dags att fundera på hur arbetet med miljömålen bör utvecklas i framtiden, så målen verkligen bidrar till att takten på samhällets omställning ökar.”

– I dag har vi mål som talar om vilken status vi vill ha i miljön. Man skulle kunna tänka sig ett annat sätt att jobba, där vi snarare sätter upp mål för sådant som vi vill genomföra och när det ska vara gjort. Vi håller på att titta på vad som kan vara mest effektivt, säger miljödirektör Anna Ledin.

Kanske vore det bättre med ett övergripande mål än att, som i dag, ha flera olika, säger hon.

– I dag måste till exempel grundskolenämnden tänka: ”Hur påverkar det här beslutet de tolv lokala miljömålen?” Det är ju väldigt komplext. Kanske kan man tänka sig ett mål som säger att Göteborg ska vara en god stad att leva i ur alla hållbarhetsaspekter, till exempel.

Det låter ju också ganska luddigt. Blir det verkligen enklare att arbeta för ett sådant mål?

– Det finns ingen enkel lösning, utan just nu letar och provar sig alla fram. Det viktigaste är att vi jobbar på och att vi tror att vi kan göra skillnad. Jag är optimist och tror att vi kan bygga och utveckla Göteborg till en betydligt mer hållbar stad. Men om det fanns ett enkelt svar på hur det ska gå till, då hade vi förstås redan gjort så.