Att lära sig räkna med hjälp av exempel i vardagen kan verka klokt.
Men några forskare har kommit fram till en annan pedagogik är bättre – att läraren föreläser och att eleverna lär sig behärska de matematiska reglerna utantill.
Hur bör en mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket matematik som möjligt?
Frågeställningen är inte matematisk, men högst relevant ändå. Inte minst eftersom svenska elever halkat efter i detta ämne och numera ligger på snittet för OECD-länderna, men ändå sämre än elever i Finland, Danmark och Norge.
En stark pedagogisk idé, inte bara i Sverige, är att knyta matematiken till elevernas vardag genom att låta dem räkna på sådant som de förmodas bry sig om, så kallad vardagsanknuten matematik. På så sätt, tänker sig pedagogerna, blir matematiken lättare att tillgodogöra sig.
För att ta reda på om detta stämmer eller inte, har forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik analyserat data från Timms, en databas med uppgifter från åttondeklassare i ett flertal länder där eleverna bland annat har fått svara på frågor om mängden vardagsanknuten matematik i undervisningen.
Mindre är bättre
Och det visar sig att ju mindre ”vardagsmatematik” i undervisningen, desto bättre.
– Om man jämför olika länder är denna koppling väldigt stark. Men eftersom det kan finnas kulturella skillnader mellan länder jämförde vi även inom ett och samma land och då är kopplingen fortfarande tydlig. Elever som uppger att de har fått undervisning med mer utantillinlärning och fler genomgångar där läraren förklarar hur man löser ett problem, gör bättre ifrån sig än elever som får mer vardagsanknytning, säger en av forskarna bakom studien, matematikprofessorn Kimmo Eriksson, till TT.
I en internationell jämförelse ligger Sverige på en genomsnittlig nivå av mängden vardagsanknuten matematik bland de 50 länder som ingick i underökningen. De länder med högst resultat på Timms, Korea och Taiwan, har dock klart lägre nivåer av vardagsanknytning.
Mer utantillVad sambandet beror på vet inte forskarna, men resultaten går i linje med annan forskning, varför Kimmo Eriksson vågar sig på en rekommendation:
– Lärare bör överväga att disponera mer av sin tid åt untantillinlärning och mindre åt vardagsanknytning, säger han.
Å andra sidan, säger han, kanske det finns moment inom ”vardagsmatematik” som faktiskt är effektiv.
– Vi har inte mätt variationer inom de olika aktiviteterna. Någon form av vardagsanknytning borde fungera, men vi vet ännu inte vilken. Så det finns en risk att man slänger ut eleven med badvattnet, säger Kimmo Eriksson.
