– Det är helt galet coolt. Tänk alla saker som kunde gått fel, säger Ella Carlsson Sjöberg, chef och vikarierande föreståndare på Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Strax före klockan 21 svensk tid tog Insight mark på den dammiga, steniga, röda ytan. Nasafarkosten sköts upp från Kalifornien i maj och har rest 548 miljoner kilometer.

När landningen bekräftades med ”touchdown complete” utbröt jubel och applåder bland personalen i kontrollrummet i Los Angeles. Många kramade om varandra.

Insight skickade strax därefter sin första bild från den röda planeten till jorden. Bilden visade mycket damm som fastnat på linsen men också horisonten och några stenar kunde skymtas på marken.

Fantastiskt spännande
Andreas Johnsson vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet, som har forskat om Mars landskap, följde landningen via Nasas sändning.

–Jag ska bara sänka ljudet här lite så nu… Jag hade mina söner här i knät såklart, de ville ju se landaren, säger han.

Tyvärr blev sönerna besvikna men landningen var ändå dramatisk.

– Det var fantastiskt spännande. Det är verkligen inte något som är självklart med att landa saker på Mars.

Insight gick in i Mars atmosfär med en hastighet av 19 310 kilometer i timmen. Resan ner mot fast mark bromsades av atmosfärens friktion, en enorm fallskärm och bromsraketer. Värmeplattan som skyddar sonden uppnådde en högsta temperatur på 1 600 grader.

När den landade sex och en halv minut senare hade hastigheten minskat till 8 kilometer i timmen.

– Det här är väl ett kvitto på att vi kommit en bit på vägen. Vi börjar kunna det här. Men det är fortfarande en lång väg att gå för att sätta människor där, säger Ella Carlsson Sjöberg.

Följs i realtid
Personal i Nasas kontrollrum Jet Propulsion Laboratory (JPL) i Los Angeles följde landningen med en fördröjning via två små satelliter. De skickades upp samtidigt som Insight och flyger förbi Mars.

Landningsplatsen på platån Elysium Planitia nära Mars ekvator ligger omkring 600 kilometer från där landaren Curiosity tog mark 2012. Det var senast en farkost landade med framgång på den röda planeten.

Insights uppdrag är flera och spännande. Under 24 månader, ungefär ett Marsår, kommer den använda sig av seismisk utrustning och en borr för att undersöka planetens inre. I förlängningen kan det enligt forskarna leda till en förståelse för hur Tellus, Venus och andra steniga planeter i den inre delen av vårt solsystem skapades och utvecklades en gång i tiden. Varför fick exempelvis jorden kontinentalplattor och varför försvann Mars magnetiska fält?

– När vi fått dit ett nytt instrument och en ny landare med aspekter som vi inte tittat på tidigare så öppnar det ett nytt kapitel. Det kommer att öppna ett helt nytt forskningsfält och ytterligare en pusselbit i förståelsen av Mars, säger Andreas Johnsson.

Den tysktillverkade borren kan borra fem meter ner i marken och sedan mäta temperaturen. Instrument samlar därtill in data om Mars rotation för att försöka bedöma storleken på planetens kärna och om den eventuellt är flytande.

– Det som är spännande är Insights första uppdrag som tittar på Mars innandöme. Det är mest gissningar hittills och vi har i bokstavlig mening bara skrapat på ytan, säger Johnsson.

Väteatoms storlek
Fem meter kanske låter lite för att bedöma hur en planet med hälften av jordens diameter är sammansatt. Men instrumenten är enormt känsliga. Ännu är det dock för tidigt att bedöma om alla instrument är oskadda.

Huvudinstrumentet är en seismometer som ska mäta Marsskakningar och meteoritnedslag. Forskarna räknar med mellan ett dussin och 100 rörelser under mätperioden.

– Den kan registrera nivåhöjningar på mindre än en väteatoms storlek, säger Andreas Johnsson.