Inom kort inleds det viktigaste klimatmötet sedan Parisavtalet slöts för tre år sedan.
Men motsättningarna mellan länderna är återigen svåra och det finns klara risker för att resultatet av mötet blir urvattnat.
KLIMAT På mötet, som äger rum i Katowice i Polen den 3–14 december, ska en regelbok tas fram för hur Parisavtalet ska genomföras.Avtalet, som sågs som en enorm framgång när det klubbades igenom i december 2015, slår fast vissa målsättningar för världens länder.
Viktigast av målen är att man ska hålla den framtida temperaturhöjningen på jorden under 2 grader Celsius – jämfört med nivån i slutet av 1800-talet – och sträva efter att inte överskrida 1,5 grader.
Hur detta ska gå till i detalj sägs dock inte i avtalet. Det är detta länderna ska besluta om i Katowice – om allt går vägen.
– Nu ska man klargöra vad Parisavtalet egentligen är för något. Regelboken avgör hur ambitiöst avtalet blir, säger Mathias Fridahl, miljöforskare vid Linköpings universitet och analytiker vid tankesmedjan Fores.
Kraftig temperaturhöjning
Problemet är att de frivilliga åtaganden om minskningar av växthusgasutsläppen som länderna lämnat in till FN inte räcker till. De skulle innebära en temperaturhöjning på 3,2 grader Celsius till år 2100 – en höjning som skulle få svåröverskådliga följder.
Därför måste ambitionsnivån höjas dramatiskt, och för detta behövs en detaljerad regelbok.
– Den krävs för att ländernas rapportering ska kunna fungera. Den är nödvändig om man ska kunna följa upp ländernas åtaganden och jämföra dem, säger Johanna Lissinger Peitz, Sveriges chefsförhandlare på mötet.
Men hittills har det gått trögt med regelverket. Egentligen skulle en förhandlingstext vara klar vid det här laget, men så är inte fallet. Gamla motsättningar mellan så kallade i-länder och u-länder har åter kommit upp till ytan. Det råder oenighet om ansvarsfördelningen, och hur utsläppen ska redovisas.
Utsläppsjättar trilskas
Stora utsläppsjättar som Kina och Indien vill inte ställa upp på att de ska ha samma redovisningskrav som västländerna.
– Det blir väldigt svårt att nå ett avancerat resultat. Det finns till och med en liten risk att mötet kollapsar, säger Mathias Fridahl.
Han tror inte det kommer att gå så långt, men befarar att resultatet blir en halvmesyr.
– Det blir sannolikt en enklare form av text, som kan byggas ut i efterhand, säger han.
Johanna Lissinger Peitz håller med om att arbetet gått trögt. Fast vid ett extrainsatt möte i Bangkok i september kom man ändå en bit på vägen, anser hon.
– Det finns nu en form av förslag till text. Men visst är tiden knapp, säger hon.
Fakta: Parisavtalet
I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” 2 grader Celsius, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader – det så kallade 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.
